hälsa & friluftsliv

UTMANAR MIG SJÄLV ATT BLI ETT ANNAT JAG

 

IMG_5059 2

Ser kraschen som en utmaning

Ni som hängt här ett tag, eller känner mig privat, vet ju att jag gillar utmaningar. Min krasch i höstas väljer jag att se som en utmaning och en chans till utveckling. Utnyttjar liksom mitt naturliga driv till utmaningar för att utveckla mig själv till ett annat jag. Det räcker ju liksom inte med att bara vila lite för att bli frisk och sedan köra på som tidigare. Då är man ju tillbaka där igen ganska snart. Jag har bestämt mig för att inte hamna där igen och utmanar därför mig själv att bli ett annat jag.

Det är verkligen inte lätt att ändra ett sätt att vara som pågått i sisådär 35-40 år. Orsaken till kraschen skrev jag om i ett tidigare inlägg, om att jag haft för högt tempo sedan tonåren,  Det är också bakgrunden till detta inlägg,

Sorry för gamla bilder, men jag hade inga nytagna som ni inte sett.

 

Ett annat sätt att vara

Jag tränar på ett annat sätt att vara. Tränar på det för fullt. Försöker komma på små situationer där jag taggar ner för att liksom nöta in ett långsammare jag och att göra andra val.

  • Jag tar på mig sjalen och knäpper jackan i hallen INNAN jag går ut genom dörren istället för att ta på mig sjalen och knäppa jackan på väg ut samtidigt som jag tar telefonen och tar fram bilnycklarna.
  • Istället för att titta på TV4 Nyhetsmorgon så försöker jag titta på SVT’s Gomorron, där det är SNARKSAKTA tempo.
  • Jag kör inte om bilen framför TROTS att den kör 5 km/h långsammare än tillåtet.
  • Jag borstar tänderna långsammare
  • Jag försöker vara närvarande i stunden
  • Jag slösurfar inte samtidigt som jag tittar/lyssnar på nyheterna.
  • Jag tar inte fram luren för att fördriva tiden i väntrum.
  • Jag tvingar mig själv att ha ett långsammare rörelsemönster
  • Jag tar till extra tid inför ett möte så att pulsen slipper gå upp ifall det tar tid att hitta parkering.
  • Om jag har gott om tid tar jag en fika eller en promenad istället för att passa på att springa i och ur butiker.
  • Jag tackar inte ja till alla roliga saker som dyker upp om det riskerar att jag blir för trött.
  • Jag väljer att avboka saker som jag tidigare tackat ja till om det är bättre för hälsan.

Osv osv. Jag inbillar mig att jag på sikt ska tycka att det är normalläge 🙂

 

IMG_9663 jag 2

Avskalad livsstil och medvetna val

Jag tänker mig att om jag ändrar beteende i små situationer så blir det mera effektivt än att bara tänka vissa enstaka större situationer. Hela tillvaron måste liksom genomsyras av en lugnare mer avskalad livsstil och medvetna val.

Och vet ni vad!? Det funkar bra! Inte till 100% ännu, men oftare och oftare noterar jag att jag reflexmässigt gör bättre val. Jag mår så mycket bättre!

Må bäst!

You Might Also Like

15 Comments

  • Reply
    Lotta Brännare
    8 mars, 2017 at 06:35

    Hej,
    Jag tycker verkligen det låter som om du har tänkt igenom detta. Vilka smarta knep du har infört. De ska jag testa. Lycka till fortsättningsvis. /Lotta

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:22

      Kul att jag kan inspirera lite!

  • Reply
    Lotta Brännare
    8 mars, 2017 at 06:36

    Glömde att säga att du är så snygg i håret /Lotta

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:22

      Men åh, tack snälla du!

  • Reply
    Maria - Wikers Liv
    8 mars, 2017 at 08:21

    Du är klok, du! =)
    Kram och ha en fortsatt fin lill-lördag!
    /Maria

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:22

      Tack, vännen! <3

  • Reply
    FREEDOMtravel
    8 mars, 2017 at 09:47

    Heja heja! Låter väldigt klokt och bra! Jag är inte riktigt fullt så klok, får jag erkänna …

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:23

      Tack för pepp! Pepp tillbaka, att vara rädd om dig!

  • Reply
    Karin
    9 mars, 2017 at 06:47

    Oj, Oj, Oj! Vad bra att du har satt det där på pränt! Då blir det på riktigt liksom. Jag känner igen mig så, skrattade för mig själv när jag läste, typ att man är halvvägs ut genom dörren med jackan på till hälften. Vilket klokt och tänkvärt inlägg, ditt nya förhållningssätt kommer att bli jättebra.Tack för att du fick mig att stanna upp och fundera. Kram

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:24

      Kul att det träffade så rätt. Jag tror vi är rätt många som har den där livsstilen. Kul att du fick en liten tankeställare!

  • Reply
    Jonas
    9 mars, 2017 at 09:30

    Nästa steg blir att sluta åka bil och börja åka kommunalt
    Ett effektivt sätt att träna ditt tålamod och sakta ner på tempot radikalt
    Lycka till

    • Reply
      Lena
      9 mars, 2017 at 07:25

      Hahaha, ja verkligen. Om jag skulle åka med kollektivtrafiken så skulle det ta mig tre timmar enkel till jobbet istället för 45 min med bil. Då kan man snacka om tålamodsprövande.

  • Reply
    Maria Björkman
    13 mars, 2017 at 07:43

    Bra där! Jag är ju på samma plats som du ungefär, och gjorde på sensommaren ett semesterbokslut på min blogg med lite insikter, tips och trix för min egen skull. Liknar delvis ditt sätt att tänka. Här är det inlägget: http://mariabjörkman.se/ett-semesterbokslut-den-osminkade-verkligheten/

    Det är inte alldeles enkelt att lära en gammal hund sitta, i det här fallet en högpresterande och otålig människa sitta still och tomglo, och visst faller jag tillbaka. Men jag försöker, oh vad jag försöker. Lyckas delvis, med små steg framåt.

    Heja oss, Lena! ?

    • Reply
      Lena
      13 mars, 2017 at 05:57

      Ditt inlägg var verkligen klockrent. Jag hade nog kunnat skriva identiskt med vad du skrev! Haha, tomglo var ett bra ord. Precis så har jag känt också. Har känt mig som en idiot när jag har försökt sitta still och koppla av. Men nu har jag kommit så långt att jag tycker att det är skönt.

      Verkligen, heja oss! <3

  • Reply
    Länkkärlek | Maria Björkman
    19 mars, 2017 at 10:01

    […] Mitt eget mantra ”är på väg att bli en så mycket bättre version av mig själv” går verkligen armkrok med Lenas rubrik på det här inlägget. Lena är – precis som jag – en kvinna i sina bästa år som – precis som jag – har kraschat lite utmed vägen och håller som bäst på – precis som jag – att kravla sig upp. När jag läste det här inlägget log jag brett för mig själv, för det var så väldigt lika mina inlägg om min egen resa. Sen visade det sig att Lena hade garvat högt för sig själv när hon läste mina, av samma skäl. Systrar i någon mening, och igenkänning är alltid ett vinnande koncept. Läs Utmanar mig själv att bli ett annat jag. […]

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.