EN PROMENAD PÅ BARNDOMENS STIGAR

 

I helgen tog jag en promenad på barndomens stigar. Jag hälsade nämligen på hos mina föräldrar. Passade på att ge mamma en present eftersom jag inte kunde vara med på hennes kalas.

 

Barndomens stigar

Barndomens stigar

De bor kvar i det jättestora huset som de byggde då jag bara var fem år. Alldeles i närheten finns en härlig skog med elljusspår.

 

Där i horisonten skymtar Uppsala domkyrka och med lite vilja ser man taket på Uppsala slott.

 

 

Oräkneliga antal är gångerna då jag gått där både som barn och vuxen. I tonåren tog jag ofta löprundor där och vintertid fick skidorna komma ut.

 

När jag sen fick barn har de knatat runt där med mormor och morfar och tittat på skalbaggar, vackra löv och hoppat på stenar.

 

Vi fick en jättehärlig promenad på barndomens stigar i det härliga höstvädret.

Må bäst!

Det här inlägget postades i livet och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till EN PROMENAD PÅ BARNDOMENS STIGAR

  1. Katarina skriver:

    Men ååå…himmel så vackert!
    Å vilken nostalgi…
    Hmm…kanske borde ta mig en tur till min barndoms stigar….hehe fast det var inga stigar precis…mer asfalt mellan stora huskroppar…;)
    Kram Katarina

  2. Birgitta Enskär skriver:

    Oj va länge sedan man såg den stigen. Skall nog göra likadant någon dag. Kram Bian

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *