Vilken konstig milstolpe i livet, på nåt sätt. Äldsta sonen har fyllt 30 och hade kalas i helgen.
Det känns så märkligt. Min lilla plutt är jättevuxen liksom!
Han hade fest med kompisarna kvällen innan det var familjekalas… 🙂 När jag hörde om det upplägget så erbjöd jag att vi skulle komma nån timme innan och hjälpa till lite. Och jag erbjöd mig att baka bullar. Det togs tacksamt emot. Sen kompletterade han med köpe-godsaker och tårta.
Det var en riktigt varm septembersöndag, med 14 personer i en tvåa, så det var skönt att komma ut och hämta luft på den fina balkongen. Han har en jättefin nybyggd lägenhet i centrala Uppsala.
Det må kännas konstigt att den lilla plutten fyllt 30, men självklart känns det ju så himla bra att känna att han (precis som sina syskon) blivit en sån fin, klok och snäll person!
Må bäst!
2 Comments
Åsa
4 september, 2018 at 09:17Hälsa och gratulera så jättemycket! Ja det är stort! Tack också för att du uppmärksammar och kommer ihåg gamla vänner med en signal i anslutning till födelsedagen. Det blir i varje fall jag glad av. Kramar Åsa
Lena
6 september, 2018 at 05:59Tack, det ska jag göra!
Synd bara att jag inte lyckades ringa på födelsedagen! 🙂