Gott för själen

en blogg för att utmana

NÄR MAN FÅR TILL EN TOPPENMIDDAG

 

Vi kände oss rätt nöjda igår kväll när vi fick till en sån där toppenmiddag. Vi freestyle’ade lite och det blev bra! Alla smaker var på plats och vi båda var nöjda med allt. Det händer inte alltför ofta att jag är nöjd med det jag bidragit med.

 

Jag hade sett färdigkryddade potatisar i påsar på matbutiken och läste innehållet. Jag är alltid skeptisk mot färdiga saker eftersom det ofta är så mycket ”skit” i, som smaktillsatser, färgtillsatser, konserveringsmedel och framför allt socker. Jag vill försöka köpa så ren mat som möjligt. Jag försökte minnas vad som var i dressingen och tog det och lite annat. Jag blandade olivolja, vitvinsvinäger, lökpulver (herregud, varför har jag inte upptäkt det förut?!), vitlökspulver, paprikapulver, basilika och salt. Och finhackade färsk paprika. Penslade på små delikatesspotatisar. Det fick stå i ugnen i en form form i 200 gr  i 45 min. Jag blandade runt potatisen två gånger under tiden. Nästa gång ska vi ha på paprikan bara de sista 15 minuterna eftersom de blev lite brända.

A stekte köttet så det blev så där perfekt rosa inuti och han gjorde svampsås på färska champinjoner och den blev också perfekt. Och till det blev det ett perfekt vin som vi chans-köpte i Kiel.

Jomen, vi var rätt nöjda 🙂

Nu ska vi snart promenera till ett café för frukost. En ny partner ska introduceras till flocken. Det har jag sett fram emot!

Må bäst!

SÄSONGENS FÖRSTA VINTERPYNT

 

Det känns som att jag är ovanligt sent ute när det gäller säsongens första vinterpynt. Förmodligen beror det på att det känts som sommar till alldeles nyligen. Typ. Eller så är jag inte senare än vanligt utan det bara känns så.

 

Men häromkvällen fixade jag lite i alla fall. Hade köpt tre hyacinter och nåt skulle de ju stå i. I år fick det bli i några gamla lerkrukor. Första tanken var att sen fixa lite grön mossa att lägga runt. För nåt ville jag gärna ha. Så här såg det ut förra året.

 

Det fick bli lite fårskinn. Jag fick några spillbitar av en gammal gotländsk kursare, vars mamma har lamm och får och säljer skinn. De där bitarna har jag haft mycket glädje av!

 

Vinterpynt

Vinterpynt

De får samsas på en guldbricka från Granit tillsammans med en vinterljuslykta från Ikea, en boll av rötter från Öland och en bit av A’s vackra stubbe. Allt är många år gammalt, men känns ändå som nytt eftersom det är en ny kombo. Nja, hyacinerna är ju inte jättegamla förstås 🙂 Men i övrigt känns det bra att återanvända gammalt och  jag är glad att fler och fler gör så.

Nähäpp. Nu ska vi åka och handla lite till kvällens middag och sedan ta en prommis. Vad gör ni denna gråa lördag (om ni nu har gråväder 🙂 ).

Må bäst!

STARTAR DAGEN MED MYSIG MORGON

 

Vi har precis ätit frukost och A har åkt till jobbet. Jag fortsätter med att ta det lite lugnt framför Nyhetsmorgon. Kan starta dagen med en mysig morgon eftersom jag jobbar hemifrån idag.

 

Mysig morgon

Mysig morgon

Igår kväll var vi på bio. Det var nog flera år sedan jag var på bio, men igår blev det alltså av. Banken bjöd oss så kallade Premiumkunder på Mamma Mia med en liten goodie bag. Det blev en riktigt mysig kväll. Och filmen då? Jag tyckte faktiskt att denna var bättre än den första. Visst, lite hattigt och krystat manus, men va fasen, fokus är ju ändå musiken. En feelgood-film helt enkelt.

 

Apropå goodiebag. Det där ljuset, tillsammans med hudvårdsprodukter, fanns med i en påse som vi fick på senaste bloggträffen. Ett ljus med behaglig och lagom mycket doft.

 

Nähäpp, bäst att rycka upp sig från myset och strax sparka igång jobbdatorn innan det är läge att ta helg. Ha en fin fredag!

Må bäst!

ATT KOMMA HEM MED EN BILDSKATT

Ibland känner man redan under fotosessionen att man kommer att komma hem med en bildskatt. Ni vet den där känslan då man tycker att man hittar bra vinklar, får till inställningarna bra, inte en massa folk i vägen och ljuset är det perfekta. Det kände jag den där helgen då jag var i Örebro på träff med Influencers of Sweden.

 

Älskar att komma hem med en bildskatt efter en fotosession.

Älskar att komma hem med en bildskatt efter en fotosession.

 

På morgonen dag två, då vi precis hade ätit frukost på hotellet, bestämde Ulrica och jag oss för att ta en fotorunda eftersom det var så grymt härligt morgonljus!

 

Fotograf Ulrica

Fotograf Ulrica

Trots att det var i mitten på oktober så räckte det med de här kläderna. Underbart väder redan på morgonen.

 

Miljön runt slottet är tacksam att fota och det ligger bara ett stenkast från hotellet. Det var så fantastiskt vackert med alla höstfärger i morgonsolen.

 

Jamen ser ni ljuset!?

 

Vi fotade runt i ungefär en timme, tror jag, innan det var dags att dra igång med dagens workshops.

Så jaa, jag tycker nog att jag hade med mig en bildskatt hem!

Må bäst!

NÄR ÄNGSÖ BJÖD PÅ HÖSTSKRUD

Ängsö naturreservat bjöd på en fantastisk höstskrud då vi var där i helgen. Det var så härligt att vara tillbaka. Och ännu härligare att det var så vackert.

 

Jag gillar Ängsö bland annat för att det är så omväxlande natur. Lite barrskog, mycket ekhagar och enbackar. Och lederna går mycket längs vattnet.

 

Vi gick en stund innan det var dags för första stoppet. Man kan ju ha sämre utsikt från fikabordet en novembersöndag!

 

När vi var nöjda med fikastunden knatade vi vidare genom enbackar och ekhagar.

 

Efter en stund såg vi koblajor och konstaterade att de såg ganska färska ut… ”hmmm..det här kan ju bli spännande med hunden…” Till en början kunde vi runda en flock med kor. Tror varken hunden eller dem märkte nåt. Nån kilometer längre fram insåg vi att leden gick rakt igenom nästa flock… med bland annat en tjur… A gick med hunden så långt mot staketet det var möjligt och jag gick på leden för att distrahera lite. Vet inte alls hur de här djuren ”ska” reagera på hundar och vi visste inte hur hunden skulle reagera, men korna och tjuren brydde sig inte i alla fall. Hunden var minst sagt nyfiken och sprang på bakbenen 🙂

 

Vi slog läger alldeles vid strandkanten. Lagade lunch på friluftsköket, åt och njöt av tystnaden.

 

Så jaa, det blev en riktigt härlig tur när Ängsö bjöd på höstskrud.

Må bäst!

En vacker mortel i olivträ

God morgon måndag!

Det är dags för lite födelsedagskalas här framöver och har surfat runt på recept. Det är lätt hänt att man fastnar i det gamla vanliga. Lite kul är det ju att hitta på nåt nytt. I alla fall om det går bra och om det blir gott.

 

Den är så vacker den där morteln i olivträ

Den är så vacker den där morteln i olivträ

Jag har än så länge bakat bullar. Invigde den vackra morteln i olivträ som jag köpte på Samos i somras. Sen kan man ju säga att den inte duger till så mycket mera än att bara stå och vara fin. Träet verkar vara för mjukt för att klara av kardemummakärnor. Dessutom är den rätt låg så kärnorna flög över hela köket typ. Men att bara stå och vara fin är inte fy skam det heller.

 

Nu återstår att bestämma sig för kakor. Har ni några favoriter?

 

Vilken härlig dag vi fick på vandringsleden igår. Mer om det senare förstås. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och leverera det som ska levereras denna vecka från min avdelning (ekonomiavdelning).

Ha det gott, vänner!

Må bäst!

STÄMNINGSFULLT OCH VACKERT PÅ KYRKOGÅRDEN

 

Det var så fantastiskt stämningsfullt och vackert på kyrkogården igår kväll! Jag har tänkt i flera år att jag skulle vilja åka och titta på alla ljus på kvällen Alla helgons dag.

 

Stämningsfullt och vackert på kyrkogården

Stämningsfullt och vackert på kyrkogården

Jag hintade för A på förmiddagen, att det nog är fint att se. En stund efter att vi kom hem från shoppingrundan så sa han bara, ”kom så åker vi, du ville ju det”, trots att jag inte pratat om det på hela dagen. Han är fantastisk på att lyssna in mellan raderna!

 

Han passade på att ta med ett ljus och tände det på sin mormor och morfars grav.

 

Jag förundrades verkligen över hur otrooooligt mycket ljus det var nästan över allt. Funderade på om det ”alltid” varit så eller om tiderna har förändrats så att man numera engagerar sig på detta vis.

 

Det stod massor med ljus ihoptryckta i klunga på ett par ställen…

 

… och det stod ljus som liksom klättrade upp på en klippa. Så vackert! Det var nog inte sista gången jag besökte kyrkogården på kvällen på Alla helgons dag.

 

Idag blir det nåt helt annat. Snart ska jag väcka en sömntuta så vi kan göra oss i ordning, packa matsäcken och dra på hiking-kläderna för en tur. Det var länge sen nu, så det är efterlängtat!

Må bäst!

ALLA HELGONS DAG

 

Det är visst alla helgons dag idag. Inte direkt nån helg jag har uppmärksammat tidigare. Visst, jag har satt ljus på gravar under en period, men inte mycket mera än så.

 

Sedan Halloweens intåg i Sverige så har det blivit lite mera av firande med lite extra trevlig middag och dekoration. Lite.

 

Det blir inte mycket mera än så i år heller. Snart ska vi på en shoppingtur till Västerås och sedan blir det nog till att fixa en mysig middag.

 

Den här fina trälådan med plantering och läbbig kompis fick jag av A igår. Lådan tillsammans med ett kort med de mest fantastiska ord man kan få och gjorde mig väldigt rörd. Man kan nästan tro att jag är ett helgon i hans ögon. <3

Ha en fin och stämningsfull helg, vänner!

Må bäst!

ATT GÅ FRAM TILL EN FRÄMLING FÖR ATT VISA OMTANKE

 

Det där med att gå fram till en främling för att visa omtanke är jag rätt dålig på, måste jag erkänna. Men för ett par veckor sedan gjorde jag det. Och nu blottar jag mig här.

 

 

Om jag ser någon som kanske skulle behöva en medmänniskas hjälp och omtanke så tar det liksom emot att agera. Jag tänker kanske att det nog kommer nån bekant som hjälper till. Jag kanske tänker att jag blir indragen i nåt obehagligt. Jag kanske tänker att jag kommer att bli försenad till något jag är på väg till. Jag kanske tänker att jag inte ska lägga mig i. Vet inte. Allt sker så klart i det undermedvetna. Jag bara agerar inte.

 

Men plötsligt hände det. Jag drog iväg på en löprunda till Vattenparken en fredag för ett par veckor sedan. I början av rundan passerar man den här bron. Det är inte jätteofta det faktiskt sitter någon på de utplacerade bänkarna. Och särskilt inte mitt på dagen en vardag. Jag reagerade lite på att det satt en tjej där. Där på andra sidan bron till vänster på bänken bakom busken. Eller, reagerade kanske låter lite för starkt. Mera noterade undermedvetet.

 

Jag tänkte inte mera på det utan sprang vidare och in i parken. Vidare hela rundan.

 

Plockade några löv och stannade upp och fotade i slutet av rundan. Av nån anledning ville jag fota början på rundan igen så jag sprang vidare tills jag kom tillbaka till bron. Tjejen satt kvar. Den här gången hade hon dragit upp benen under sig och lutade huvudet mot knäna och hade armarna runt sig.

 

Vet inte vad som gjorde det men plötsligt bestämde jag mig för att gå fram. Kanske för att hon såg ung ut och att jag tänkte på min dotter. Om hon satt så och mådde dåligt så hade jag velat att någon gick fram. Hon noterade att jag kom och tittade upp. Jag sa nåt i stil med ”Hej, hur är det?”. Hon svarade förstås ”bra”. Och jag sa att det såg ut som att hon var ledsen och jag ville kolla läget. Hon sa att hon inte var ledsen, ”men tack ändå”, och log lite skevt. Hon såg inte ut att gråta, men hon såg inte heller ut att må tipp-topp, om man säger så. Okej, sa jag, och gick därifrån.

 

Efteråt så tänkte jag typ, vad trodde jag?! Att hon skulle berätta sitt livs historia för mig, en vilt främmande människa som stegar fram?! Vem är jag som tror att hon skulle anförtro sig till mig!? Jag borde kanske uttryckt mig annorlunda. Men sen tänkte jag att jag kanske ändå sådde nåt slags frö av en tanke på att någon såg henne och att någon brydde sig om.

Nästa gång kommer nog i alla fall steget vara kortare till att jag faktiskt agerar. Hur brukar ni göra? Är ni bra på sånt? Har ni nån liknande historia att berätta?

Må bäst!

OM EN BLOGGTRÄFF PÅ FREYS HOTELL

 

Att åka på bloggträff

Att åka på bloggträff är ju hur kul som helst. Den senaste var för min del en träff på Freys hotell i centrala Stockholm för ett par veckor sedan. Länkar till alla brudar som var där finns längst ner i inlägget.

 

Min ständiga blogg-träffs-vapendragare Ulrica och jag möttes upp (= hon och hennes sambo plockade upp mig hemma) för att ta tåget till Stockholm en fredagseftermiddag. I väntan på tåget passade vi på att spexa lite…

 

… och självklart måste man sen dela med sig på sociala medier.

 

En bloggträff på Freys hotell som började med en AW

 

Efter en resa med ett fullproppat tåg (jag fick stå med ryggen lutad mot ytterdörren!) kom vi till sist till Freys hotell och träff med ett gäng bloggare. Det började med en AW med mingel med bubbel och snittar på konferensavdelningen.

 

Annika, Katarina, Helena och Anna minglar.

 

Och Jenny och Anna minglar. Sorry för suddiga bilder!

 

Alltså det där golvet! Och vad gör man inte för konsten och för att få den perfekta bloggbilden 🙂

 

Party på rummet

 

Pernilla (står i mitten med ett glas) bjöd på bubbel och goodiebag på rummet efter minglet och före middagen.

 

Lena, Katarina och Anna.

 

Tina och Ulrica.

 

Middagen

 

En knapp timme senare var det dags för middag på Belgobaren, som ligger i bottenvåningen på hotellet. På plus-sidan hamnar trevlig och serviceinriktad personal, jättegod mat, och gigantiska portioner (vilket ju också kan vara nackdel när en massa mat måste slängas).

 

Det här var förrätten… för bara mig! Jättegott!

På minus-sidan var en extremt hög ljudnivå och att det tog alldeles för lång tid trots att vi förbeställt menyn. Vi hade bordet bokat till sju. Vid halv tio, då desserten och kaffet kom in, var Ulrica och jag tvungna att gå för att hinna med tåget. Den lilla tugga jag hann smaka var jättegod!

Ja, ni vet vid det här laget att jag är ärlig då jag återberättar.

 

Sen bar det sig inte bättre än att jag torskade dit på att betala ett hotellrum. Jag hade bokat rummet nån månad innan. Fyra dagar innan träffen försökte jag avboka, eftersom jag kände att det blev lite för mycket intryck för min hjärna att stanna kvar och jag ville åka hem. Eftersom vi bokat via mail så hade jag missat att man måste avboka minst sju dagar innan för att slippa betala (det hade inte framgått i informationen och jag hade sen missat att läsa bokningsbekräftelsen). Nån sån bokningsvariant har jag aldrig hört talas om förut! Eftersom jag ändå betalade för rummet så passade jag på att pausa mellan förrätt och varmrätt. Ljudnivån var som sagt lite mera än vad mitt huvud klarar på ett bra sätt, efter kraschen, så det var skönt att dra sig tillbaka några minuter.

 

Om Freys hotell

 

Freys började sin verksamhet i slutet på 1800-talet med att transportera rika Stockholmare med hästdroskor. Sedan har de utökat verksamheten till att omfatta både hotell-, resebyrå och limousineservice bland annat. Företagsnamnet kommer från en av hästarna. Och hästen hänger fortfarande med i loggan och i hästhuvuden på alla rum.

 

Sen råkade det vara så att lite för många hotellgäster har tyckt att det varit lite obehagligt med hästhuvudet på väggen så de hade precis beslutat att plocka ner huvudena för att sälja dem. Och vi fick bli de första att köpa. Jamen får man chansen så måste man ju ta den. Det kan ju hända att vi väckte viss uppmärksamhet då vi gick genom stan med ett stort hästhuvud under armen. Eller som här då jag läser på tavlan på Centralen.

 

Här ser man lite bättre hur stort det är, då jag fotade det hemma på soffbordet. Var jag ska ha det?! Det vettetusan! Hahaha!

 

Bloggträff på Freys Hotell

Bloggträff på Freys Hotell

Tack Pernilla och gänget för en trevlig kväll!

UlricaKatarina, Anna, Lena, Annika, Jenny, Anna, Helena, Tina. Nina. På bilden saknas Annsofie, Helena och Nathalie.

Må bäst!

En blogg för att utmana mig själv och för att se det stora i det lilla.

Bloggar om friluftshäng, brashäng, resor och ett och annat träningspass. Livet i allmänhet och sånt som gör gott för själen i synnerhet. Min själ. Förhoppningsvis även din själ. Välkommen att hänga med på min resa!

Better Bloggers

Kategorier

Arkiv