en blogg för att utmana

Visar alla inlägg från kategori resor – långa & korta

UTFLYKT PÅ SAMOS – EN HELDAGS ÖRUNDTUR

Jag hakade på en utflykt då jag var på Samos. När jag är på en semesterresa vill jag gärna se mig om lite. Har svårt att tycka att jag varit i ett land eller stad om jag bara hänger på hotellet eller på stranden. Jag bokade helt enkelt in mig på en örundtur. Det var en heldagstur då man fick se i princip hela ön,  med några stopp här och där. Ön är ungefär 4 x 2 mil, på de bredaste ställena, så den är inte speciellt stor!

 

Tempel och kloster

 

Utflykt på Samos med bland annat stopp på Heras Tempel

Utflykt på Samos med bland annat stopp på Heras Tempel

Det första stoppet var vid Heras Tempel. Det var en riktigt spännande plats där man kunde känna historiens vingslag. Här kan du läsa om det stoppet.

 

Nästa stopp var vid ett ortodoxt kloster. Eftersom det var närmare 35 grader varmt så hade de flesta shorts och linne, eller liknande. Inte bra då man ska besöka ett kloster. Arrangören hade missat att informera några av oss att man bör skyla axlar och knän då man går in i ett kloster. Självklart ville jag ju respektera det, bara jag hade förstått det. Då jag besökte nåt liknande ställe i Thailand så fick man låna saker så var den saken ordnad. Men inte på detta ställe på Samos alltså.

 

De ville ändå att vi skulle få ta del av klostret och släppte in oss ändå. Guiden agerade dock direkt och meddelade till sin organisation om den bristande informationen, och under pågående tur höll de på att uppdatera informationen till kommande turer. Så ska feeback tas! Imponerande!

 

Timiou Stavrou var ett otroligt vackert kloster. Under besöket på klostret förvandlades vädret från strålande sol till blixt och dunder och hällregn. Skönt med lite regn faktiskt, men pedantiske busschauffören var nog mindre nöjd med att få in sjöblöta passagerare… 🙂

 

Keramiktillverkning

 

Stoppet efter klostret var en keramisk verkstad. Åskan hade slagit ut elen för dem så de kunde inte visa alla moment i tillverkningen, men lite fick vi se. De stoppade in skålen eller muggen, eller vad det nu var de skapat, i en ugn. Efter en liten stund la de sen skapelsen i en bädd av glödande sågspån. Och det sista momentet var ett vattenbad. Lite svårt att se på bilden, men ytan blev som glaserad och nästan som pärlemor-glänsande. Riktigt fina saker, men inget som passar in hemma hos mig.

Efter keramikverkstaden stannade vi till på en butik som sålde olja och té. Där fick man inte se nån tillverkning och inte heller höra nåt om hur tillverkningen går till. Honung, lite te och bröd doppad i olja fick man provsmaka. Och man fick möjlighet att köpa varor förstås. Hade kunnat tänka mig köpa olja och honung, men det var i glasflaskor och jag hade redan problem med bagagevikten så jag hoppade över det. Jag siktade in mig på dagens sista aktivitet…

 

Lunchen blev ett bottennapp

 

Sen var det äntligen dags för lunchpaus. Vid ett-tiden hade min Skalman-klocka ringt för länge sen. Det tog tyvärr extreeeeemt lång tid att få in maten (en dryg timme) trots att de var förberedda på två bussar. När jag väl fick in bläckfisken jag beställd så var den helt smaklös. Vid det laget var jag på riktigt dåligt humör. Detta stopp på två timmar skulle innehålla lunch och antingen promenad till ett vattenfall eller ett dopp. Eftersom lunchen tog 1,5 timme för mig så sumpade jag vattenfallet. Jag som har ett rätt aktivt friluftsliv hade säkert uppskattat det 🙁 Surt! Även den feedback’en tog guiden till sig och hade redan återkopplat till dem när jag tog upp frågan.

 

Vinprovning

 

Dagens sista stopp var en vinprovning och möjlighet att köpa vin lite billigare än ”på stan”. På Samos odlas Muscat-druvan, vilket gör att deras viner är rätt söta. Det första vita som man fick testa skulle vara torrt. När jag smakade på det så undrade jag hur det stöta skulle smaka om detta var torrt! Det röda var rätt ok, men smakade ”billigt” på nåt sätt. Fyra olika dessertviner tillverkade de, varav de hade vunnit pris för ett av dem. Det var riktigt gott. Men 17 EUR för en flaska dessertvin. Njae. Jag dricker så sällan dessertvin så jag hoppade det.

 

Summering av dagen

Under dagen förflyttade vi oss runt hela ön. Den är otroligt vacker med berg och grönska. Det kändes bra med en van chaufför eftersom det var rätt smala vägar med stup intill. Totalt sett, trots ett par negativa detaljer, var ändå dagen trevlig med några riktigt bra aktiviteter. Och ett skönt avbrott mellan strand-hängen.

Må bäst!

HOTELL KALIDON I KOKKARI PÅ SAMOS

Jag måste ju slå ett slag för hotell Kalidon som jag bodde på under min vecka i Kokkari på Samos. Ett riktigt trevligt och fräscht hotell som jag kan rekommendera. Kalidon är ett litet hotell med bra läge vid stranden och med promenadavstånd till restaurangerna i Kokkari. Kalidon liggger knappt 25 meter ifrån havet. Så beskrivs det av researrangören.

 

Exteriören

 

Hotell Kalidon i Kokkari på Samos

Hotell Kalidon i Kokkari på Samos

Verkligheten överträffade beskrivningen. ”…promenadavstånd till restaurangerna i Kokkari…” låter som att det ligger lite utanför byn. Det tycker jag inte alls att det gör. Visserligen ligger det inte i byns centrumkärna, där många restauranger/tavernor ligger, men det är liksom tavernor hela vägen till hotellet och förbi. Och en taverna låg dessutom snett över gatan. Visst, det kan man också kalla gångavstånd 🙂 Hela byn är 1,5 -2 km lång längs havet, så vi snackar korta avstånd.

 

De flesta nådde sina rum via en ”loftgång” och man nu kan kalla det så.

 

Här har jag vänt på mig och fotar åt andra hållet.

 

I den bortre änden av loftgången hade man vacker utsikt över bergen.

Lite interiör

 

Kolla vilka vackra pardörrar ut mot balkongen!

 

Jag fick först bo i ett rum en halv trappa ner med terass. Efter två nätter fick jag byta till ett rum en trappa upp med balkong. Det rummet var lite mysigare.

Beskrivningen sa att det fanns wifi i allmänna utrymmen, men det visade sig finnas på rummet. I alla fall de två rum som jag bodde i. Dessutom var det förhållandevis bra uppkoppling. Gissar att de inte vill skriva att det finns på rummen eftersom folk då säkerligen klagar om det inte är tipp topp uppkoppling.

 

Frukosten

 

En fräsch kontinental frukost kunde man njuta av varje morgon. Inte jättemycket som våra svenska hotellfrukostar (men vilket hotell har det utomlands ?!?!), men fullt tillräckligt och en bra blandning. Äggen var tyvärr väldigt hårdkokta, men de vågade inte annat pga salmonellarisk, förklarade de.

 

Lounge och terass

 

En loungehörna för lite skönt häng!

 

Mysig kvällsbelysning på terassen och loungen!

 


Efter en dag på stranden satt jag där i loungen med ett glas rött och jobbade med bloggen för att ni skulle få några inlägg under pågående resa. Alltid trevligt att kunna bjuda på det i farten, tycker jag.

 

Vad tyckte jag om Hotell Kalidon?

 

Hotell Kalidon kan jag verkligen rekommendera. Det enda minuset var att det inte fanns nåt fönster förutom de i balkongdörrarna. Men det verkar å andra sidan inget hotell ha. Fick förklarat att det är ett sätt att hålla värmen borta.

 

Läget tyckte jag var helt optimalt. Väldigt lugnt. På andra sidan gatan fanns klapperstensstranden, Kokkari Longbeach, med tavernor och solsängar.

 

Längst bort i bild, ca 800 meter, ligger byns centrum.

Längst bort i bild, ca 800 meter, ligger byns centrum.

Längs hela gatan fanns bra tavernor. Själva centrumkärnan på byn ungefär 800 meter bort, men som sagt, tavernor, butiker och hotell längs hela gatan så det kändes inte som att man bodde utanför.

Det fanns ingen pool på hotellet. Däremot fick man åka gratis med en buss till systerhotellet med pool, 1 km bort. Jag hade tänkt testa det nån dag, men jag trivdes så bra på stranden, så det blev aldrig av.

Hotellets litenhet, med 28 rum, ger en familjär känsla. Har aldrig blivit så väl bemött på ett hotell som på Kalidon. Tjejerna som jobbade där var fantastiskt trevliga. De lärde sig mitt rumsnummer redan första dagen och mitt namn nån dag senare. ”Hi mrs Lena” ropade de på håll. Vänliga och tillmötesgående på ett naturligt sätt. De brann verkligen för sina gäster.

Om jag nån gång kommer tillbaka till Kokkari så kommer jag nog inte tveka på att välja Kalidon igen, om jag har möjlighet.

Må bäst!

TALLINN VAR EN RIKTIGT FIN STAD

Idag går jag in i min tredje och sista semestervecka denna sommar. Har just varit på gymmet. Skönt att vara tillbaka och bygga lite styrka efter sommarens löpträning.

Jag kom på att jag ju inte berättat om Tallinn. Så här kommer lite om det.

 

Tallin var en överraskande fin stad

Tallin var en överraskande fin stad

Tallinn var en överraskande fin stad, konstaterade jag då jag var där. Väldigt vacker arkitektur och många byggnader i gamla stan hade klarat sig från att bli förstörda i krig.

 

Jag och A åkte på en kryssning till Tallinn i juni. En kryssning som han fått av sin dotter och mig i 50-årspresent.

 

Efter frukost på båten gick vi direkt mot gamla stan. Vi hade inte planerat in ett enda dugg utan bestämt att vi bara skulle göra vad som föll oss in. Har man fem-sex timmar på sig så hinner man inte så mycket heller. Våren hade varit rätt intensiv så det var skönt att ta det lugnt.

 

Vi strosade mest runt i gamla stan. Här och där var det folk som hade klädsel från medeltiden (gissar jag) och plötsligt kunde de köra nåt litet rollspel och ropa till varandra. Där runt hörnet ligger en trevlig restaurang, som jag skriver om längre ner.

 

Vi pausade med lite fika och strosade sen vidare. Självklart stannade jag för att fota typ varannan meter. Jamen jag går ju igång på sånt här.

 

Kolla den här dörren då! Så fin!

 

Eller den här då! Jamen jag smäller av! En sån skulle jag kunna tänka mig som ytterdörr när jag har ett slott nästa gång 🙂

 

Vi hamnade på ett stort torg. Där såldes en hel del fina saker. Inget skräp där inte. Dukar och andra textilier trängdes med fina smidessaker. Klämde på en ljusstake i smide, som skulle passa fint här hemma, men de var så massiva och tunga så det var inte rimligt att släpa runt på.

 

Överallt tecken på svunna tider.

 

Sen hittade vi en trevlig restaurang som fick serva oss med lunch. Olde Hansa låg på ett litet torg i Gamla Stan, i en liten sluttning så det var terrasserat där borden var. De hade egen öl. Honungsöl och örtöl. Vi valde örtöl. Spännande att testa nytt, men njae. Jag skulle nog inte välja den igen. I alla fall inte om jag var sugen på öl. Det smakade inte öl, mera åt svagdricka-/mjöd-hållet och den var otroligt mäktig. Bara den var som en måltid 🙂 Det visade sig efteråt att det verkar vara en av Tallinns mest populära restauranger. Det var ett riktigt härligt ställe med supertrevlig personal! Dit återvänder jag gärna.

 

När vi kände oss nöjda med gamla stan drog vi oss ner mot hamnen.

 

Där i hamnen, intill ett stort hotell, hittade vi ett coolt ställe. På Kochi Aidad kan det säkert vara en riktigt härlig stämning med en massa folk.

 

Men vi valde att sitta ute och dricka bubbel i den härliga solen.

 

Mysigt att avsluta dagen i Tallinn med lite bubbel i hamnen. Just den här bilden tycker A väldigt mycket om. Han säger att jag ser så nöjd och avslappnad ut.  Kan inte vara annat efter en härlig dag i Tallinn!

Må bäst!

SÅ HITTAR DU VÄRLDENS ÄLDSTA TRÄD OLD TJIKKO

Vill du veta hur man hittar till världens äldsta träd Old Tjikko? Förra året visste jag inte hur man hittade dit utan trevade mig fram lite. Till sist fick jag vända pga vädret. Men för ett par månader sedan fick jag revansch. Jag ska försöka beskriva hur man hittar dit.

 

I vilken del av landet finns trädet och var börjar man?

 

Old Tjikko - världens äldsta träd

Old Tjikko – världens äldsta träd

Så här ser han ut, den gamle mannen. Han finns i Fulufjällets nationalpark i norra Dalarna. Det finns flera entréer in till nationalparken. Jag utgår i min beskrivning från huvudentrén eller så kallade Njupeskärsentrén.

 

När du kommit in i parken följer du leden mot Njupeskär (Sveriges största vattenfall). För övrigt en fantastiskt vacker sträcka! När man är  nästan framme vid fallet så passerar man Njupeskärsstugan. En raststuga med eldstad och bänkar utanför. Toaletter finns här också. Här är det lämpligt att pausa innan stigningen mot Old Tjikko börjar.

 

Istället för att vika av lite till vänster mot fallet (precis efter stugan) så viker man av höger mot toppen. Det är en grusad led, ibland med trappsteg. Det syns på bilden ovan.

 

Hur ser terrängen ut?

 

När gruset och trappstegen tar slut så går det en stig in till höger, se bilden. Följ den ”ett bra tag”.

 

Fortsätt följa stigen och njut under tiden av en vidunderlig utsikt!

 

Hur ser det ut strax innan?

 

Till sist kommer man upp på bergsplatån och allt blir väldigt plant. Efter en stund på stigen så kommer man till en fyr-vägs-(stigs)-korning med denna stenhög till vänster. I denna korsning tar man höger.

 

Så här ser den stigen ut. Fortsätt några hundra meter.

 

Efter en stund så finner man denna vansinnigt taniga skapelse, med ett lågt rep runt. När jag tänker ”världens äldsta träd” så tänker jag på nåt gigantiskt, maffigt och knotigt träd. Men näe då. Visst, det är ju såklart rotsystemet som är så gammalt som över 9500 år och inte själva trädet. Man har beräknat åldern genom så kallad kol 14-datering.

 

Det verkar som att han försöker föröka sig på gamla da’r!

 

Från den berömda granen har man en fantastisk utsikt över bergsplatån, Rösjön och Rösjöstugorna.

 

Hur långt är det att gå?

 

Jag skulle gissa att det inte är mer än 3-4 km från huvudentrén, med en rejäl stigning under en sträcka. Vi gick rundan ”Fallet runt” på 8 km och den rundan passerar trädet.

Namnet Old Tjikko kommer från upptäckaren Leif Kullmans hund Tjikko.

Vissa påstår att det är hemligt var detta träd finns. Eftersom guiderna i entrén berättade exakt var det ligger så kan det inte vara hemligt. Eller hur.

Så, nu är det bara att ge sig av och söka upp det fantastiska trädet. Men, please, respektera den gamle mannens ålder och gå inte innanför repet! Jag måste säga att det kändes lite högtidligt att besöka honom. Särskilt eftersom jag fick ge upp förra året. 🙂

Må bäst!

LÖPTUR I BERGEN PÅ SAMOS

En av mina träningspass på Samos blev en löptur i bergen. Många drar ner på träningen under semestern. Jag brukar göra tvärtom. Under semestern har jag ju mera tid att träna, tänker jag.

 

Jag får som motargument ”jamen på semestern vill man ju koppla av”, och då säger jag, ”ja, just det”. För mig är det verkligen avkoppling att träna. Så skön känsla när må-bra-hormonerna sprider sig i kroppen och jag blir pigg i knoppen och avslappnad i kroppen.

 

Denna gång drog jag iväg vid 7 medan solen höll på att gå upp.

 

Löptur i bergen på Samos

Löptur i bergen på Samos

De omslutande bergen är alltid nära i Kokkari, som är den lilla fiskeby på Samos som jag bodde i. Och lederna är det varierande skick på. De här var nog en av de bättre 🙂

 

Men när leden började smalna av så här pass och bära iväg in i buskaget så backade jag och valde en annan väg 🙂

 

Detta magiska ljus på morgonen!

 

Titt som tätt passerade man olivträd.

 

Efter en stunds runt-vimsande på leder i bergen var det dags att vända om och ge sig av hemåt till hotellet igen.

 

Svettig och härlig och redo för att ta sig an dagen!

Men nu är jag hemma igen. Nu får jag ta mina löprundor i en helt annan miljö. Det har ju visserligen varit nästan lika varmt här hemma nu ett bra tag. Men det finns inte lika mycket berg, hav och palmer här. Jag får nöja mig med ett par konstgjorda små sjöar. Just idag var det bara 24 grader och regnet hängde i luften. Nu blir det dusch och frukost. Sen ska jag ta mig an denna dag.

Må bäst!

ÅKA HEM MED FINT RESEMINNE

 

Det är dags att åka hem från Samos och jag gör det med ett fint reseminne. En vecka har gått så otroligt fort, trots att jag rest ensam. Men jag har verkligen trivts här och kan verkligen tänka mig att åka tillbaka.

 

Jag kommer att åka hem med fint reseminne

Jag kommer att åka hem med fint reseminne

Jag kommer att sakna den fina fiskebyn!

 

Jag kommer att sakna de charmiga tavernorna med härlig dekoration och inredning!

 

Jag kommer att sakna de fina små stränderna!

 

Jag kommer att sakna de omslutande bergen!

 

Jag kommer att sakna promenaderna längs gatorna!

 

Jag kommer att sakna den fräscha och vällagade maten!

 

Jag kommer att sakna de stora olivträden!

 

Jag kommer att sakna de fräscha smoothie’sarna!

 

Jag kommer att sakna middagarna på stranden!

 

Jag kommer till och med sakna de knaggliga klapperstenarna!

 

Jag kommer att sakna löpturerna i värmen!

 

Jag kommer att sakna de magiska solnedgångarna!

Och jag kommer självklart sakna det otroligt turkosa vattnet!

Hej då, Samos! Jag saknar dig redan! Ses snart igen!

Må bäst!

JUST ANOTHER DAY IN PARADISE

Just another day in paradise skulle man kunna säga. Om Kokkari på Samos i Grekland är paradiset eller ej låter jag vara osagt, men det är nog inte långt ifrån. I alla fall om man mäter sol och värme, avkoppling, god mat, vacker natur och trevliga människor.

 

Det har blivit många dagar på stranden. Idag blir det den sista. Det gäller att suga ur så mycket som möjligt för i morgon bär det av hemåt igen.

 

 

Det är en väldigt lugn strand. Så här folktomt var det just då vid halv elva. Det brukar vara fullt, men det är inte mycket folk alls ändå eftersom det är så få solstolar på samma ställe. Så skönt att slippa hundratals människor vid stora hotellkomplex! Det lockar mig inte alls.

 

Jag slår mig ner, pluggar in skön musik i öronen och tar fram en bok.

 

Just another day in paradise

Just another day in paradise

Det mest ansträngande är vilken smak på smoothie man ska välja! Typ.

 

 

Medan dag övergår i kväll kan det mycket väl tänka sig att det slinker ner en drink.

 

Om detta är paradiset eller ej låter jag vara osagt som sagt, men riktigt nära är det nog i vilket fall.

Må bäst!

VANDRING PÅ SAMOS I GREKLAND

Vandring på Samos är populärt har jag förstått. Och nu förstår jag varför. Jag är så himla glad att jag fick möjligheten. Det var en lagom utmanande stigning, omväxlande underlag, omväxlande vegetation och en mer eller mindre ständigt vacker utsikt. Dessutom blev det några oväntade besök under turen.

 

Så fantastisk utsikt att jag ville stanna och fota hela tiden. Typ.

 

Fick frågan om jag ville hänga med på en tur i bergen

Jag har bytt några ord, lite då och då, med två svenska kvinnor här på hotellet. Ni vet, lite så där om vad man gjort under dagen eller planerar att göra under kvällen. Igår morse frågade de om jag ville hänga med på en vandringstur i bergen. Såklart jag ville hänga med!

 

Det var varmt. Riktigt varmt. Nånstans runt 32-33 grader och näst intill vindstilla. Man brukar ju säga att det är kallare uppe i bergen, men så var icke fallet här. Nere i byn blåste det ständigt från havet, så det känns inte alls så varmt där.

 

Ruiner

 

Lite här och var fanns det ruiner efter övergivna stenhus. Lite till höger i bild syns en av ruinerna.

 

Vackert och sorgligt på samma gång. Tänk. Tänk om den här ruinen hade kunnat berätta sin historia.

 

 

Olivträd

 

Olivträd, olivträd och olivträd överallt. Både vilt växande och mer organiserade odlingar.

 

De verkar göra vad de kan för att använda allt från själva frukten (heter det så?!). Förutom att pressa ur själva oljan så pressar de även kärnan och använder till nåt (minns inte vad just nu).

 

Kapell

 

Förutom att det fanns ruiner lite här och var så fanns det kapell lite här och var. Jag blev mäkta förvånad då vi klev in och insåg att kapellen verkar vara ”levande”. Det brann ljus och det fanns blommor i vaser. Man kunde skänka en slant och tända ett ljus ifall man ville.

 

Det var varierande skick och kvalitet på inredningen. Det här tillhörde det som var lite finare.

 

Hade man tur så fanns det en liten skylt som visade vägen till kapellet. Annars fick man helt enkelt använda ögonen och speja. Plötsligt kunde det dyka upp ett på en kulle i synfältet och då gällde det att hitta en liten stig som kunde leda dit. Spännande äventyr 🙂

 

Detta var nog det allra finaste som vi tittade in i. Svårt att se, men golvet bestod av små små klapperstenar som de satt ner på höjden liksom. Jag kände på det och konstaterade att det var oerhört jämnt. Det måste ha tagit galet lång tid att sätta detta stengolv! Men vem har bråttom. Typ.

 

Highlights

 

Att besöka kapellen så där oväntat tillhör förstås highligths’en. Men den till synes lilla detaljen att kunna plocka fikon och äta direkt från träden var fantastiskt där i värmen när energin började svikta. Jamen hur gott var inte det?!

 

Den fantastiska utsikten som gjorde sig påmind titt som tätt är givetvis en av highlights’en.

 

Det ständigt närvarande havet tillhör ju självklart också bland det bästa!

 

Jag hade en fantastiskt trevlig tur med två lättsamma kvinnor och är så tacksam att de bjöd in mig att följa med.

Tips

Köp en karta (kostade 7 EUR)! Det är omöjligt att hitta om man inte har en karta. Det kommer typ tusen vägkorsningar av olika storlek och skick och man har ingen aning om vilken man ska välja. Det är dåligt uppmärkt. Möjligtvis kan man se en blå prick målad på en sten.

Ta med vatten och nåt att äta. Det finns inget längs vägen, om man inte går till en bergsby.

Det tog oss ungefär 3-3,5 timme att gå knappa 10 km (enligt tre olika appar).

Bästa tiden för att vandra här är egentligen maj och september då det är lite mera behaglig (läs lämplig) vandringstemperatur. Det funkade dock alldeles utmärkt även i denna hetta, men jag har nog aldrig nånsin varit så svettig.

Vandring på Samos är absolut nåt jag kan rekommendera och jag gör det gärna igen!

Må bäst!

HERAS TEMPEL PÅ SAMOS I GREKLAND

Heras tempel på Samos är med på Unescos världsarvslista och jag besökte templet Heraion under en guidad örundtur. Det byggdes under 800-700-talet f. Kr, men verkar aldrig ha blivit färdigställt. Templet var ungefär 45 x 80 meter. I massiv marmor! Riktig maffigt alltså!

 

Heras tempel

Heras tempel

Vi kan tycka att det är placerat mitt i ingenmansland, men där och då var det verkligen i händelsernas centrum. Samos var knutpunkten mellan öst och Afrika när det gällde handel, finanser och intellekt centrum. Man hade redan då en gemenskap där Samos var som en frihandelszon med samma valuta, enligt guiden. Templet helgades åt den grekiska gudinnan Hera (Moder jords gudinna) därav templets namn. Enligt den grekiska mytologin föddes Hera på Samos.

 

Det var verkligen en spännande och intressant plats att vara på. Eftersom templet är gjort i massiv marmor så måste det ju ha varit en galen arbetsinsats som krävdes för 2500 år sedan att bygga detta gigantiska tempel. Lyftkranar var inte jättevanliga på den tiden. Typ.

 

Framgrävda lämningar lite här och där över slätten.

 

Just den här dagen var det 33 grader varmt och vindstilla, så många pustade i värmen. Vilken tur att jag gillar sol och värme 🙂

 

Just den där kolonnen är 9 meter hög. Det sägs att de var dubbelt så höga och ungefär 115 stycken (enligt guiden, 100 enligt wikipedia), då det begav sig.

Templet ligger några km från Pythagorio.

Må bäst!

En blogg för att utmana mig själv och för att se det stora i det lilla.

Bloggar om friluftshäng, brashäng, resor och ett och annat träningspass. Livet i allmänhet och sånt som gör gott för själen i synnerhet. Min själ. Förhoppningsvis även din själ. Välkommen att hänga med på min resa!

Better Bloggers

Kategorier

Arkiv