ÄNTLIGEN TILLBAKA!

 

Äntligen tillbaka i världens mysigaste stuga! Efter 6,5 timme var jag på plats. Vintern börjar i Säter, kan jag meddela. Det var en tydlig snögräns strax före.

 

Allt för myskänslan

 

Efter tio minuter på plats såg det ut så här. Jag kastade in kyl- och frysvaror, tände en brasa och tog fram stativ och kamera. Allt för myskänslan. Allt för att dokumentera myskänslan så att jag dels kan titta tillbaka och dels inspirera andra att hitta på mysiga saker.

 

Efter middagen tog jag fram en fäll jag hade med mig. Satte mig på fällen med ett litet glas vin en stund.

 

Låter inte ensamheten stoppa mig

 

Hur klarade man sig utan stativ och fjärrutlösare förut?!?! 🙂 🙂

Jo, jag är här ensam. Jag tycker så synd om de som är ensamma och låter det hindra dem att göra saker. Alldeles för många som är rädda och låter det stoppa dem. Jag vet inte vad jag skulle vara rädd för, eller vad andra skulle vara rädda för. Men rädsla är ju inte alltid logisk och relevant. Det finns ju trots allt ett mellanläge. Man kan acceptera att man är rädd, men ändå göra saker. ”Åh fy fasen vad det här är läskigt, men jag gör det ändå”. Typ. Om jag hade varit rädd och låtit det stoppa mig, så hade jag ju inte suttit där i en mysig stuga framför brasan. Och jag hade förmodligen inte heller tagit några välbehövliga semesterdagar!

 

Nu när frukosten är uppäten ska jag ta mig en biltur till Idre city 🙂 Jag har tänkt försöka fota soluppgången vid sjön. Håller tummarna för hyfsat klart väder. Än så länge är det mörkt så jag ser inte.

Sen blir det nog en liten tur i närområdet. Och mera brashäng förstås.

Imorgon kanske jag hittar en vän bakom en gran… 🙂

Må bäst!