ETT DISIGT VINTERLAND

Efter att ha varit inomhus i lite för många dagar så var det skönt att komma ut på en tur. Det blev en tur i ett disigt vinterland.

 

Ja, jo, jag vet att jag sagt att jag kan se tjusningen i de flesta väder, men nu är jag rätt less på det här. Det känns som att den här vintern slår alla rekord i gråhets-vm! Eller vad säger ni?

 

Det var i vilket fall härligt att kasta upp ryggan på ryggen och knata iväg. Det blev som ett litet träningspass för vrister, lår och rumpa eftersom färden gick i decimeterdjup snö.

 

Den här bildkombinationen är ju lite fascinerande. Bilderna är tagna från i princip samma plats. Lite annan vinkel bara. Den vänstra är en vinterdag i mars (i lördags) och den högra är från en vårdag i januari! Och den där vårdagen i januari var verkligen heeelt underbar. Det var bara lite fågelkvitter som saknades.

 

Samma lilla mysiga bad var helt inbäddat i snö i lördags. Här finns förra gången jag satt där på stocken en underbar vårvinterdag i Härjarö naturreservat.

Denna gång blev det ingen lägerplats just där.

 

Ett antal vägval dyker upp längs leden.

 

Turen gick vidare längs vattnet innan en lämplig grillplats dök upp.

 

En grillplats med ved är en bra plats!

 

Att vara här och nu. Att ha fullt fokus på att plocka ut lämpliga vedklabbar, att bända loss några stickor med hjälp av en kniv, att knöla ihop lite tidningspapper. Att omsorgsfullt montera ihop ved, stickor och papper innan man sen tar fram tändstickorna. Att se hur stickorna tar eld, att blåsa lagom hårt så att det tar sig och att sen se hur elden sakta sprider sig till veden. Att sen luta sig tillbaka och njuta av skådespelet i brasan och utsikten i bakgrunden. Det är sååån avkoppling!

 

Lunch avnjöts och kaffe avnjöts och mysigt sällskap avnjöts.

 

Till sist var det dags att plocka ihop och än en gång konstatera att en sån här dag både ger avkoppling och energi. Och verkligen gör Gott för själen!

Må bäst!