Vi hade installerat oss på en camping utanför Sandviken i Gästrikland för åtta nätter och ville passa på att turista lite i krokarna. Så vi tog en utflykt till Högbo bruk. Jäklarns vad stort det var! Och vilket härligt ställe!
Högbo bruk bildas
Året var 1634 då ett gäng bönder tyckte det skulle vara kul och bra att ha ett järnbruk så de fixade till det. Åtminstone en början till det. En sisådär 15 år senare blev det dock ett mera regelrätt järnbruk i samband med att två herrar anlade en hammarsmedja en bit bort längs ån. En hammarsmedja är en smedja med en gigantisk hammare som drivs upp av vattenkraft och släpps sen ner av egen kraft när den når en viss höjd. Hammaren bearbetar på det sättet stålet vartefter smeden vrider runt stålet. På bilden ovan är den så kallade Övre hammaren. Det blev brukets andra hammarsmedja. Den är idag brukets äldsta byggnad.
I den gamla Övre hammaren bedrivs glashytteverksamhet som man kan få titta på. Vi tittade en liten stund. Det var väldigt varmt där inne i hyttan.
De smälte glasmassan i ugnen och bearbetade den sen.
Det fanns också en liten butik där man kunde köpa deras fina skapelser. Fantastiskt vad man kan göra!
Högbo qvarn
Hit, till den här platsen, flyttades den första hammaren 1701. Den hammaren som anlades nån annanstans längs ån 1650. Fortfarande syns de fyra öglorna där den stod. Till vänster i bild syns en bit av kvarnen.
Självklart hade man även en kvarn på bruket. Eller qvarn, som man stavade då. Man behövde ju liksom mala sin säd. Här kunde man mala i en ny kvarn som var vattendriven (troligen denna byggnad). I den mån man kan kalla en byggnad från 1736 för ny 🙂 Men då var den förstås ny. Givetvis var det inte fritt fram för vem som helst att mala. Bruksfolket måste betala till bruksägaren för att få mala. Det var en så kallad tullkvarn.
Kvarnen var faktiskt i drift ända fram till 1955. Då man öppnade området för besök på 1950-talet blev det här brukets första servering.
Smedja
En liten smedja finns fortfarande på området att besöka. Ett antal roliga kreationer fanns utanför ”Sme-Johan”.
Ett antal fina smidessaker fanns förstås att köpa.
Den här ljusstaken fastnade jag lite extra för. Imponerad över hur man kan få till så bra balans i en hängande sned ljusstake för hand. Här kan man få saker gjorda på beställning, såsom grindar, trappräcken och vigselringar. Kolla in hemsidan här.
Högbo bruk hamnade på världskartan
Vad är det här för manick, kanske ni tänker. Jo, det är en konverter. Jasså en sån, kanske ni tänker. Eller inte 🙂 Den gjorde iallafall så att Högbo bruk hamnade på världskartan. Köpmannen och industrimannen Göran Fredrik Göransson köpte in sig på patentet för bessemermetoden 1857. En speciell metod för att framställa stål. Ditintills hade man inte lyckats med metoden så vidare värst bra.
Göransson lyckades året efter att få ordning på saker och ting. För första gången lyckades man massproducera stål i högt tempo med låg arbetsinsats. Detta genom att hetta upp smält järn i den där konvertern och låta luft bubbla igenom järnmassan. Metoden spred sig över världen och priset på järn sjönk till en fjärdedel. Hur coolt?!
Göransson bildade sen Högbo Stål & järnwerk 1861, som gick i konkurs fem år senare. Ytterligare ett par år efter det bildade han Sandvikens Jernverk. Sedermera det internationellt kända verkstadsföretaget Sandvik AB.
Parkmiljö på Högbo bruk
Vi hade hört mycket positivt om området så vi var nyfikna. Vi måste nog säga att förväntningarna överträffades av verkligheten. Så härligt område.
Många gamla byggnader såklart i denna gamla bruksmiljö. Just det där huset är nog inte så jättegammalt som många andra visserligen. När det byggdes hade det en helt annan funktion än vad det har nu. Nu är det ett café.
Olika former av dammar, småsjöar och vattendrag finns här och var. I just den här dammen har änderna ett eget litet hus.
Just vid det här tillfället hade vi satt oss på en bänk vid vattnet för att fika lite. Det dröjde inte länge förrän det dök upp ett par änder. Undrar om de känner lukten av tänkbar föda eller om de vet av erfarenhet att det kan vankas nåt gott när de ser människor. Vi gav dem inget. Jag har hört att människoföda är absolut inte bra för fåglar. Den är onaturlig för dem så deras kroppar har svårt att bryta ner den. Framförallt är vår mat för fet. Låter logiskt om man tänker efter. Och mat har de ändå att tillgå.
Otroligt vackra färger!
Lusthuset
Bänken där vi satt och fikade låg precis intill lusthuset.
Brukspatron och överstelöjtnant Theodor Nordenadler byggde här en lada på den dåvarande åkernplätten år 1803. Då var det visst modernt att dekorera ladorna så de såg ut som antika tempel. Ungefär vid samma tid började den Engelska parken växa fram och ladan förvandlades till ett lusthus.
Det finns ”Gamla herrgården” och det finns ”Nya herrgården”. På bilden syns Gamla herrgården. Det var kammarherre Hans Hierta och friherrinna Cajsa Cederström som lät uppföra byggnaden år 1737-1739. Sen byggdes den om och fick sitt nuvarande utseende 1796. Den ser inte mycket ut för världen, måste jag säga. Jag tycker nog herrgårdarna brukar se mycket mera ”maffiga” ut. Denna byggnad visas ibland vid bokade visningar, om jag förstod rätt. Den nya herrgården såg vi aldrig. Det får vi ta nästa gång.
Gårdsbutik
Givetvis fanns det en gårdsbutik på området och givetvis var vi (läs jag) tvungen att besöka den.
Överraskande stort. Det här är kanske lite drygt hälften av butiken, inklusive en kafédel.
Väldigt mycket fina fräscha råvaror!
En liten flaska must och skorpor i form av kanelbullelängd-skivor fick följa med hem till husbilen. Lite speciellt.
Ställplatser för husbilar
Givetvis var vi också tvungna att passa på att kika på ställplatserna. Bilen ställs på grus och en liten angränsande gräsplätt och el hör till platsen. Platserna var avgränsade med små staket. Såg väldigt trevligt ut, intill träddungen.
Vad tyckte vi om vår utflykt till Högbo bruk
Vi konstaterade att det var mycket större än vi trodde, trots att vi hört innan att det var stort. Det var väldigt fint med parkmiljöerna och de gamla bruksbyggnaderna. Vi gillar ju sånt.
Vi noterade också att det var oerhört många som ”aktiverade sig” på olika sätt. Löptränade, cyklade, vandrade och paddlade kanot. Och vintertid finns möjlighet till skid- och skridskoåkning. De har rätt mycket fokus på det på Högbo bruk och det märktes.
Vi gillar såna här miljöer, som sagt, men hann inte se så speciellt mycket egentligen. Ville inte lägga så mycket tid där och då utan spara till vi åker dit med husbilen. För det kommer vi definitivt att göra. Vi var nöjda med vår utflykt till Högbo bruk.
Här kan du läsa mera om bruket idag. Och här kan du läsa mer om brukets historia.
Må bäst!
No Comments