Om att få horn när man lagar mat

Okej, here we go. Googlar recept på smörgåstårta. Konstaterar att i princip alla innehåller 12 landgångsbröd. Ändå varierar antalet portioner, 4, 8 eller 12 ska det räcka till (grrr 1). I mellanmjölkens land väljer jag att beräkna 8. Dottern väljer recept. Köper fryst landgångsbröd. Konstaterar att bröden inte har raka kanter (grrr 2) och vissa har rätt stora hål (grrr 3). Nu börjar hornen komma.

Receptet anger vikt i skalade räkor. Hur mycket är det i oskalade frysta räkor då?! (grrr 4) Kan meddela att 300 g frysta skalade räkor blir ungefär 100 g skalade.

Man ska lägga tre bröd intill varandra, på med kladd och sedan ska tre bröd läggas på andra ledden. Naturligtvis stämmer inte måtten, alltså tre bröd i bredd är inte lika långt som en på längden (grrrr 5). Jag väljer att lägga de på samma ledd.

Kladd 1 ska räcka till 2 varv och kladd 2 ska räcka till 1 varv. Med min matematik så borde då kladd 1 vara dubbelt så mycket jämfört med kladd 2. Men nej då, den är ungefär 1,5 gång, vilket förstås gör att det inte riktigt räcker (grrr 6). Får åka en extra vända till Ica Maxi, typ 7-8 km (grrr 7).

Ni fattar, vid det här laget så var jag färdig att slåss med mina horn. Blir så galet frustrerad. Vill att det ska bli perfekt. Men när jag tänker efter så kan ju inte jag, som är en kontorsråtta, göra det perfekt. Det skulle ju vara en skymf mot yrkesfolket.

Det enda som funkade var förstås Marys recept på gravad lax, som vi tog istället för rökt. Det testade vi till midsommarlunchen också. Supergod. Dessutom blev smörgåstårtan fin och jättegod. Så god att svägerskan kanske ska göra den till sonens studentfest. Känns lite stort för mig som är en matlagningsanalfabet.

Må bäst!