Äntligen dags för fest

 

Haha, enda bilden jag tog igår. Den får symbolisera två av de bästa sakerna jag vet – whisky och äntligen dags för fest.

Bygdegårdsborden var inte riktigt lämpade för att dansa på så vi höll oss till golvet istället. Och jisses vad jag dansade. Efter ett antal timmars dansande i högklackade stövlar (och nu snackar vi inte lugn styrdans) så är mina fötter inte vad de borde vara idag. Eller så kanske det är just ömma de borde vara efter en superkul 40-årsfest. Det var hårdrock, mellodisko, punk, progg, club o s v i en salig röra och alla bara fortsatte dansa. Ni vet, inte så så där att många går när musikstilen inte passar, utan alla hade fokus på att ha kul.

Men först fick vi en fantastisk italiensk buffé och kaffe och tårta. Och dryck i många valörer. Ca 80 pers från 11 till 75 hade hur trevligt som helst till 2 i morse. Japp, även gamlingarna. Och dottern fick köra oss med hjälp av sitt alldeles färska körkort.

Må bäst!