I söndags var vi på kaffekalas. Pappa fyllde år så de bjöd in på fika på landet. Eller vid stugan, som de säger.
Pappa som är uppvuxen på landet tycker det känns märkligt att kalla sommarstugan för landet. Särskilt när stugan ligger typ 200 meter från gården han är uppvuxen på. Gården som var en regelrätt bondgård med kor och katter och säd och sånt. Så jag förstår att det blir lite konstigt uttryck för honom. Stugan var i farmor och farfars ägo då de fortfarande bodde kvar där. Pappa fick sedan erbjudande om att köpa den. Den stugan tillhörde i sin tur en pytteliten bondgård, vars ladugårdsplank jag har byggt ett bord av.
Idag är det min kusin som driver lantbruket. Med säd och sånt. Korna är sedan länge utmotade.
Må bäst!
6 Comments
Maria
9 augusti, 2016 at 07:28Vad trevligt med fika i stugan. Dessutom vad underbart att ha föräldrarna kvar. Var glad för det.
Kram
Maria
Lena
10 augusti, 2016 at 08:10Precis, det är ju inte alla som har föräldrarna kvar i livet!
Annika
9 augusti, 2016 at 04:17Vilket fint ställe de har. Och vad gott fikabrödet såg ut. Har inte ätit middag ännu så jag blev extra sugen. ha en fin kväll. Kram Annika
Lena
10 augusti, 2016 at 08:10Det är alltid en massa gott fika bröd på det där bygget 🙂
Maria
9 augusti, 2016 at 06:34Åh så fint det ser ut! Vad kul med lite ”historia” i det fina inlägget och jag minns den där plankhögen…
Kram/Maria
Lena
10 augusti, 2016 at 08:11Haha, den plankhögen glömmer man inte i första taget. I alla fall om man gillar plank och brädor!