LAS PALMAS, GRAN CANARIA – STADEN

 

Vår tanke var att resa till en storstad i Europa med våra vänner, och storstad fick vi. Ett utlåtande om resmålet kommer i slutet. Närmare 400 000 personer bor i Las Palmas de Gran Canaria, att jämföras med Malmös knappa 300 000. Om man då lägger till att det går att köra runt hela ön, med ett antal andra städer, och berg i mitten, på några timmar så förstår man att det är rätt tättbefolkat.

 

Här står jag nere på strandpromenaden och fotar åt ena hållet över staden.

Trots att Spanien är med i EU är ingen av de kanariska öarna det. Förstår inte riktigt hur det funkar, men så är det i alla fall. Det innebär att man behöver ha passet med sig. Valutan är euro.

 

Bronsstatyer fanns över allt. Vad jag minns och såg så föreställde de alltid människor i vardagen, alltså inga ”viktiga män” som bara står rakt upp och ner.

 

Så här lugnt är det på strandpromenaden Las Canteras vid 4-5-tiden (siesta-tid).

 

För att ett par timmar senare myllra av folk.

 

Första dagen satt vi bredvid några svenskar vid lunchen. De tipsade om att det skulle bli ett liveframträdande på ett hotell ett par dagar senare. Vi tog oss dit och satt på en bänk en stund och lyssnade. Vred man på huvudet åt ena hållet såg man ”scenen” och folkmyllret och vred man på huvudet åt andra hållet så fick man en härlig havsutsikt.

 

Massor med härliga, vackra och stora kaktusar.

 

Och massor med härliga och stora träd.

 

Det var väldigt stor skillnad mellan ebb och flod. Ena stunden gick vattnet ända fram till strandpromenaden och nästa stund gick vattnet långt ut och man såg all knölig lava från botten.

 

Alltid molnigt över bergen i utkanten av staden. Det sägs vara +20 grader i princip jämnt i Las Palmas och det regnar en skvätt i princip varje dag. Vet inte om det stämmer året runt, men det kan jag mycket väl tänka mig. Vackra skådespel från himlavalvet fick vi i alla fall.

 

Och givetvis blev det en löptur längs strandpromenaden. Jag hade ställt om klockan, men på nåt sätt hade den hoppat tillbaka till svensk tid. När jag vaknade vid sju (trodde jag) så tyckte jag att det var lagom att ta en runda innan frukost. När jag kom ut såg jag en klocka som visade strax efter sex. Men trots att det var tidig lördagmorgon så var jag inte ensam.

Så, vad tyckte jag då? Den korta sammanfattningen är att det var kul att ha varit där, men är inget jag vill tillbaka till direkt. Den lite längre versionen är att det fanns inte så mycket att se och göra, det var inte så vackert, maten smaklös, nästan ingen kan engelska. Men värmen var förstås härlig, gamla stan var fin och där fanns också ett par museum och det var skön stämning på strandpromenaden från morgon till kväll förutom vid siesta-tid då det var rätt dött. Kom fram till att bästa upplägget är förmodligen att åka till nån av ”solorterna” längs södra delen av ön och sedan ta en dagsutflykt till Las Palmas.

Flera inlägg kommer om maten, shoppingen, ett par utflykter och skillnader mellan här och där.

Här kan du läsa om att resan startade med kaos och slutade med strul.

Må bäst!