Vad är ett äventyr?
Vandringsbloggen och Morakniv har ett pågående samarbete om kvinnliga äventyrare. Ett antal kvinnor har fått frågan om vad äventyr är för dem (spännande läsning här). Det var så kul läsning att jag funderade på vad jag själv skulle ha svarat på frågan.
Min definition på äventyr
”Äventyr för mig kan vara att göra något som pirrar lite i magen, att ge mig på något som jag inte riktigt vet hur det kommer att sluta, att utmana mig själv, att släppa kontrollen, att gå utanför min comfort zone, att upptäcka nya platser, att göra nåt nytt.”
Äventyr kan vara att följa en okänd stig
Exempel på äventyr för mig
- Det kan alltså vara att sätta sig i en bil i Nigeria tillsammans med en okänd man och åka till hans släktingar på middag (japp, det har hänt och japp, det var dumt. Men det gick bra).
- Det kan också vara att i närmaste skogen följa en stig man inte gått på tidigare, för att se var man hamnar. På det sättet har jag upptäckt ett jättebra vandringsområde i närheten.
- Det kan också vara att ändra sitt eget sätt att vara (något jag är mitt uppe i nu). Att gå från att vara en kvinna i farten och säga ja till allt, till att vara en kvinna som tar det lugnt och väljer bort även roliga saker.
Jag kan kalla mig äventyrare
Jag har nog aldrig sett på mig själv som nån äventyrare, men när jag tänker efter så är det sånt jag gör hela tiden. Sånt som jag just rabblade upp. Jag kan alltså kalla mig för äventyrare, inser jag nu 
Berätta gärna i en kommentar vad du skulle ha svarat på frågan. Känner du dig som en äventyrare? Jag är så nyfiken!
Må bäst!
7 Comments
Milla
28 mars, 2017 at 04:49Vilken spännande fråga! Jag kan nog konstatera att jag inte är överdrivet äventyrlig men är nog en äventyrare trots allt. När jag var 17 var det ett äventyr att åka på språkresa själv trots allt. Och visst har man levt lite farligt ibland utan att veta om det förrän efteråt. Jag har nog blivit bekvämare med åren men att sticka iväg nånstans utan att exakt veta vart är ju lite äventyr på lagom nivå. Boka boende på helt främmande ställen. Eller att bli övertalad att gena över en åker i leran härhemmavid. Att göra nåt som man inte vet hur det slutar o vara lite Wild and crazy. Yeh!!
Kram
Lena
28 mars, 2017 at 07:20Visst är det lite kul att få tänka efter lite
Att vara lite wild and crazy gör ju helt klart livet lite roligare!
Petra
29 mars, 2017 at 06:31Jag tycker det är upp till var och en. Vi har ju inte samma utgångspunkt. Jag kallar mig äventyrare trots att det blir mest på ”hemmaplan”. Det är så lätt att tänka stort att man måste upp på Kebnekaise, Kilimanjaro eller nåt sånt för att det ska vara äventyr. Jag hade ett äventyr i söndag när jag gick 5 km strax utanför stan.
Fin blogg.
Ha en go onsdag
Kram Petra
Lena
30 mars, 2017 at 07:35Ja, precis, det är lätt att tänka stort och avancerat. Just därför är det så kul att även plocka fram tankar om det nära och enkla. Tack för dina tankar!
Emelie på Morakniv
29 mars, 2017 at 08:54Du är verkligen en äventyrare ut i fingerspetsarna! Så inspirerande att läsa om dina tankar plus alla stora och små upplevelser
Du förkroppsligar verkligen #kvinnligaäventyrare, tack för att du är med och bidrar och inspirerar.
Fortsätt köra så det ryker!
/ Emelie
Lena
30 mars, 2017 at 07:36Åh, tack! Kul att du gillar inlägget!
STOLT AMBASSADÖR FÖR #KVINNLIGAÄVENTYRARE - Gott för själenGott för själen
7 augusti, 2017 at 07:27[…] Här har jag tidigare skrivit om vad äventyr är för mig. Bland annat skrev jag så här: ”Äventyr för mig kan vara att göra något som pirrar lite i magen, att ge mig på något som jag inte riktigt vet hur det kommer att sluta, att utmana mig själv, att släppa kontrollen, att gå utanför min comfort zone, att upptäcka nya platser, att göra nåt nytt.” […]