ATT TRÄFFA EN BLOGGVÄN FÖR FÖRSTA GÅNGEN

Att träffa en bloggvän för första gången kan ju kännas roligt, nervöst, som en besvikelse, lättsamt, självklart eller konstigt. Maria och jag har hängt på varandras bloggar i många år, men aldrig träffats tidigare på riktigt. Vi hälsade flyktigt på ett bloggevent för länge sen, men det räknas inte riktigt. I veckan sågs vi på en dejt i några timmar. Vill ni veta hur det var?

Jag var först på ett besök på Elisabethsjukhuset för att kolla min axel och sedan mötte jag upp henne på Centralen. Vi var båda kaffesugna och gick till Güntherska hovkonditoriet. Eller egentligen Butiken på hörnet, som är deras lilla butik intill för godsaker, surdeg och fika.

• 

• 

Förr var det enbart konditori, så vitt jag vet, men nu har de visst även surdegsbröd, enklare rätter och fullständiga rättigheter.

Det var en rätt kall, men strålande dag. Det fick bli premiärutefika (om man inte räknar då jag fikat ute på vandringstur förstås) längs ån. Åt ena hållet har man utsikt mot Domkyrkan och åt andra hållet kunde vi njuta av sol på näsan. Det värmde riktigt skön mot väggen.

Vi gick runt lite på stan, in och ut ur butiker. Har egentligen ingen aning om vad vi tittade på, haha. Vi bara babblade på. 🙂

När det var lunchdags gick vi till PONG. En asiatisk restaurang som ligger bakom centralen. Jag har varit där tidigare och ätit middag med en vän.

• 

• 

Den här gången var det asiatisk buffé som gällde. Och vi lyxade till det med ett glas vin till.

Hur var det då att träffa denna bloggvän för första gången? Jag reflekterade efteråt kring träffen. Det kändes så himla enkelt och okomplicerat att hänga tillsammans. Jag uppskattar när personer känns genuina och liksom har bottnat i sig själva, om ni fattar. Och det gör verkligen Maria. Vi pratade nästan direkt om rätt personliga saker. Inga konstigheter med det.

Har ni inte kollat in Wikers liv så borde ni göra det. Man får ta del av hennes resor och utflykter långt bort och nära, en fika på en klipphäll, en ny outfit, när hon hjälper dottern att sköta hästen, mysiga get away’s på Grand Hotel eller på en ö i skärgården. Huset mellan Uppsala och Stockholm, huset på Smögen och nybyggda fjällhuset i Vemdalen inreds med fingertoppskänsla. Så vackert och smakfullt. Och det bästa av allt är att hon förmedlar allt med stor ödmjukhet och stor tacksamhet över att få ha möjlighet att njuta av allt detta.

Tack snälla Maria för en jättemysig träff. Vi ses igen!

Må bäst!