När man ändå är i Sunne så måste man ju besöka Mårbacka och Rottneros. Måste, om man nu vill och har tid förstås. Måste för att det är två av de mest kända turistattraktionerna i Värmland, skulle jag säga utan att veta säkert. Vi besökte bägge platserna för ett par veckor sedan och var både positivt och negativt överraskade.
Mårbacka minnesgård
För er som inte känner till det så kan jag berätta att Mårbacka är Selma Lagerlöfs minnesgård. Den gård hon växte upp på och som hon senare köpte tillbaka. (Fadern tvingades sälja när Selma var barn).
Titta så fint. Huset var mycket mindre då hon växte upp. I vuxen ålder, då hon hade köpt tillbaka gården, byggde hon ut och byggde på en våning. Hon testamenterade gården till en stiftelse och ville att allt skulle bevaras så som det var då hon lämnade jordelivet.
Visst ja, alla kanske inte vet vem Selma Lagerlöf var. Hon var författare, fick nobelpriset i litteratur 1909. Hon var då den första svensk som fick priset i litteratur och den första kvinnan som fick ett nobelpris över huvud taget. En av de mest kända verken är Nils Holgersons underbara resa som har översatts till ungefär 60 olika språk. Imponerande!
En stor samling brev var hemligstämplade under många år. Enligt testamentet fick de läsas 50 år efter hennes död. 1990 fick forskare ta del av dem och där framkom en stark kärlek mellan henne och två kvinnor. Under hennes livstid var kärlek mellan samma kön olagligt.
Hon var väldigt starkt engagerad i kvinnofrågor och i politik. Selma blev som första kvinna ledamot av Svenska Akademien 1914.
Vi började dagen med att åka till Mårbacka. Jag hade ringt nån timme innan för att boka visning.
Pga Covid-19 så hade man krympt storleken på grupperna eftersom hela visningen var inomhus.
Efter att ha köpt ut våra biljetter hade vi lite tid över och passade på att strosa runt i trädgården.
Purpurkål, så vackert! Trädgården har man försökt återskapa som den var då Selma bodde där. Hon drev det som en handelsträdgård och sålde frukt och grönt på torget.
När vi tittat runt en stund var det dags att gå på visningen. Det var gissningsvis 10-12 personer på visningen, men det tyckte vi var för mycket. I vissa rum kunde man absolut inte ha säkerhetsavstånd.
Efter visningen gick vi till stallet för att titta lite på utställningen där. Ett antal hästdroskor och slädar fanns där.
Man fick tyvärr inte fota inomhus, men jag hittade ett foto som jag fotade. Så här såg det ut i ett av rummen.
Vad tyckte vi om besöket på Mårbacka?
Vi var väldigt nöjda med besöket på en trevlig och välskött gård. Vi tyckte visserligen att det var rätt dyrt med 165 kronor per person, inkl guidning. Jag kan visserligen förstå det eftersom det är en stiftelse utan bidrag. De måste bedriva en lönsam verksamhet.
Guiden vi hade var toppen och verkade oerhört intresserad och påläst. Vissa av besökarna hade de mest detaljerade frågorna som guiden svarade på utan att blinka. Dessutom berättade hon i lagom tempo. Vi tycker ibland att vissa guider vill säga så många ord som möjligt på så kort tid som möjligt så man blir helt uppsnurrad. Trots att vi egentligen inte är speciellt intresserade av litteraturhistoria som åkte vi därifrån med stor behållning. (Jag viskade till Andreas och frågade efter halva visningen om han höll på att ruttna. Nej, faktiskt inte, fick jag till svar. Han tyckte det var intressant.
Efter en kort fika i caféet på gården åkte vi visare till Rottneros.
Rottneros park
Efter besöket på Mårbacka åkte vi alltså till Rottneros park, även det lite utanför Sunne. Vi visste ju att det var en gigantisk park som vi kanske inte är jätteintresserade av och vi har båda varit där som barn. Men jaja, vi kunde ju ta en titt när vi ändå var där och vädret var strålande.
Svante Påhlsson grundade Rottneros park och herrgård, på 50-talet, med inspiration från Selma Lagerlöfs Gösta Berlings Saga.
Fina planteringar och buskar över allt. Fontäner och statyer i oändlighet.
Givetvis fanns det massor av blommor också, i olika konstellationer.
En massa solrosor på rad mot en blå himmel var vackert!
På området fanns också en herrgård, som man inte fick gå in i, eller ens komma nära.
Något som var roligt att se var en 200 kvm stor odling. Det var ett litet experiment som hette Mätt på en plätt. Man har odlat grönsaker, rotfrukter och baljväxter som ska täcka en persons behov på ett år.
Plätten är rund och man har odlat i vackra böjda rader. Så läckert. Och tänk att så lite som 200 kvm är allt som behövs i yta. Men det gäller ju att man har koll på hur mycket av varje som behövs och hur man sedan förvarar allt när man skördat.
Det fanns också idéträdgårdar. Bland annat en med rostiga bildelar som man byggt upp tillsammans med halmbalar till en bil (vilket ju var rätt kul). Den där man gjort en massa djur i ull var lite festligt också. Men njae, de här två var det mest kreativa jag kunde hitta. De skulle nog behöva komma till Enköping och Drömparken för att få lite inspiration i idéträdgårdarna där.
Vad tyckte vi om besöket på Rottneros
Parken var lite av en besvikelse. Jag är inte jätteförtjust i så där perfekta och välklippta trädgårdar och parker. Jag tilltalas mera av lite oregelbundet och icke-perfekt, precis som i inredning. Det fanns många plus också. Området var gigantiskt så det finns mycket att se, ett antal lekplatser för barn, ett bad, flera serveringar, en butik och man fick ha picknick på området. Men sammantaget så var det inte så kul. Lite platt, tråkigt och förutsägbart på nåt sätt.
Så sammanfattningsvis, vad tyckte vi om Mårbacka och Rottneros? Mårbacka var en hiss och Rottneros en diss, för oss.
Må bäst!
No Comments