VANDRINGSTUR SOM PAUS FRÅN HEMMET

Förra helgen tog vi en vandringstur som paus från hemmet. Hemmet som mer eller mindre blivit ett arbetsläger sedan 1,5 månad tillbaka. Vi har velat komma i ordning inomhus, bygga trädäck och underhålla den trädgård vi har kvar efter rivning och nybyggnation.

Andreas nöter gärna på med trädäcket timme efter timme, dag efter dag (när han inte jobbar med jobb-jobbet) och jag vill gärna pyssla i ordning inne och med blommorna. Sen kan jag inte säga att det går speciellt fort med nåt, vi kopplar av också. Men ibland behöver man göra nåt helt annat. Han vet att jag längtat ut på en tur så han föreslog att vi skulle ta en dag off för att åka till Härjarö.

Vi packade det vanliga i ryggorna, men denna gång fick även badkläder följa med. Vi hade bestämt oss för att hänga på klipporna och kanske bada. Åkte hemifrån tidigt för att öka chansen att ”våra” klippor skulle vara lediga.

Känslan i den här bilden säger mig allt! Vet inte om du känner samma när du ser den. Tystnaden, fågelkvitter, den lugna andhämtningen, solstrålarna som försöker ta sig förbi träden, en svag vind, viskpratandet och förväntningar på dagen! Den optimala avkopplingen!

Och den här vansinnigt vackra inbjudande mossan. Känslan!

Vid ett ställe var det plötsligt en massa döda träd. Märkligt! Och tråkigt. Men det har väl sin naturliga gång gissar jag.

Yes, ”våra” klippor var lediga! Vi slog läger. Bredde ut våra handdukar och bara njöt i solen.

Vi är värsta badkrukorna båda två. Den här dagen kändes det ändå tillräckligt varmt för att vi skulle dra på oss badskorna och hasa oss ut i vattnet. Buuurrrr! Det var kallt, men så skönt att kyla ner sig lite.

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Här fick en segelbåt bogsera en liten motorbåt.

Efter några timmar på klipporna kände vi oss nöjda. Vi packade ihop våra saker och traskade mot bilen.

Här finns en liten naturlig sandstrand i en glänta. Just hit tog jag med Andreas då han var med mig ut på vår första lilla vandringstur tillsammans. Han har tidigare inte varit ute på några vandringsturer, men där och då väcktes ett intresse, trots att det var januari. Han insåg njutningen och avkopplingen med det! Och det är jag så vansinnig glad över! Här kan man läsa om den dagen, då han fortfarande var hemlig i mitt liv 🙂

Sen dess har vi tagit många turer tillsammans. Och vi har planerat in att ta en tur på en helt annan plats inom kort. Ett område jag har hört mycket om. Ser fram emot ett besök där!

Må bäst!