JAG HAR BLIVIT BEFORDRAD – HELT OVÄNTAT

Jag har visst blivit befordrad. Och det är så oväntat! Det är absolut ingenting jag strävat efter eller ens trodde jag skulle få frågan om. Jag har egentligen aldrig velat ha en sån roll som jag nu kommer att få. Samtidigt är jag självklart jätteglad och stolt!

Glad och stolt över att ledningen tror på mig. Tror att jag kommer att kunna axla rollen och tycker att jag kommit in i jobbet snabbt (jag började för 1,5 år sen). Men jag har aldrig varit nån ”karriärsmänniska”. Aldrig strävat efter roller eller titlar. Däremot har jag alltid gillat att lära mig nytt. Oavsett om det har handlat om takplåtslageri, grussorter, juridik, redovisningsregler, fastigheter eller skatteregler. Ruttnar när jag inte får utvecklas. Och helt plötsligt har lilla jag fått en roll jag aldrig trodde jag skulle ha. Det har varit tryggt att ha en ansvarig ekonom ”ovanför” mig. Men nu kommer jag vara ensam där. Förutom ledningens stöd har jag fått lovord från tre revisorer. Så nu ska jag bara tro på mig själv också.

Min chef har sagt upp sig. Ledningen berättade att de helst inte ville ersätta honom utan ville lägga ut hans arbetsuppgifter på tre personer. Jag var en av de tilltänkta. De frågade mig först eftersom jag kommer att få de mest kvalificerade uppgifterna och de flesta uppgifterna. Det kommer att bli ännu mera direktkontakt med europeiska huvudkontoret i Tyskland och moderbolagskontoret på andra sidan jorden än vad jag har idag.

De bad mig fundera i några dagar. Om jag skulle säga ja, så skulle de gå vidare med sin plan med att fråga de andra två och dra igenom allt med facket på ett regelrätt sätt.

Inte ett lätt beslut. Jag har ju liksom redan fullt upp på jobbet och det är ett antal saker som kändes skitläskiga. Jag pratade med mitt bollplank här hemma. Andreas har själv haft ett antal ledande positioner och vet vad det innebär, och han blir ju påverkad av att jag jobbar mycket.

Han har bra tankar och kommer med bra input. Och jag känner hans stöd oavsett vilket beslut jag tar. Jag funderade mera. Stolpade upp alla nya tilltänkta arbetsuppgifter och ”betygssatte” svårighetsgrad och extra tidsåtgång för att få en överblick. Bollade frågetecken med min nuvarande chef och min blivande chef.

Jag kom fram till att jag är beredd att anta utmaningen. Vi smygfirade lite för ett par veckor sen, efter att jag sa ja, även om det inte var helt klart med organisationen och facket. När det hela var klart och offentliggjort så firade vi på riktigt. Jomen man vill ju ta chansen att fira med champagne när man blivit befordrad, eller hur?!

Så, här är den blivande Nordic Finance Manager, som sitter och dricker champagne i mjukiskläder 🙂 Vilket hedersuppdrag att vara ekonomichef över koncernens nordiska verksamhet! Kan knappt fatta att jag fick frågan och att jag sa ja 🙂 Men nu har jag hunnit smälta det och känner mig så laddad! 1 december går jag in i min nya roll.

Och idag fyller dottern år. Min lillunge fyller hela 29! Helt otroligt. Får se om det blir något kalas. Imorgon ska vi iallafall på 80-årskalas hos mamma.

Må bäst!