Jag har ju skrivit rätt mycket om att vi hjälpt mamma och pappa röja under försommaren. Det beror helt enkelt på att vi lagt mycket tid på det. Sen blev det extra roligt när lantstället såldes efter galen budgivning.
Vi röjde en hel del först, syrran var där två långa dagar, jag och äldsta sonen träffade mäklare och flera dagar av röjande fortsatte ännu mera med en blandning av familjemedlemmar. Ute och inne. Här är det min dotter som röjer sly.
Äldsta sonen var med vid det tillfället också. Och lastade på brädor på släpet som Andreas kört dit kvällen innan.
Till sist var det dags för styling inför fotograferingen. Eftersom jag bröt benet strax innan allt detta arbete satte igång så kunde jag inte bidra så mycket annat än med saker som inte krävde så mycket fysik insats. Jag hade bett dottern om hjälp att köpa ett gäng Mårbacka och en gräslök.
Gräset klipptes ett antal gånger såklart.
Det är ett gammalt hus med gamla originaldetaljer bevarade. Självklart ville jag lyfta fram känslan av ”gammalt svenskt torp på landet”.
Vi plockade bort sånt som inte passade in och möblerade om lite.
Gamla detaljer och enkelt pynt. Det fanns ju inget överdåd på 20-talet som det gör idag.
Sen var det dags för fotografen att göra sitt jobb. Det gjorde hon riktigt bra. Här kan du se hennes bilder till annonsen.
Några dagar senare var det dags för besiktningsmannen (kvinnan) att göra sitt. Då var äldsta sonen med för att stötta upp. Under resans gång har alla nio familjemedlemmar bidragit på olika sätt att röja, slänga saker på släp, köra saker till Återbruket, röja i trädgården, delta på möten, städa, plantera blommor, klippa gräs, styla, koordinera städfirman, skicka sjuttioelva mail för att koordinera, informera på olika sätt och skicka allehanda dokument hit och dit, hämtat och lämnat nycklar hit och dit, signerat köpekontrakt och varit med vid överlåtelsen och signerat köpebrev. Mamma och pappa har gjort väldigt mycket själva också, men har varit oerhört tacksamma över all hjälp.
Och vilken bekräftelse och belöning vi fick allihopa. Hemnet-annonsen fick nästan 13000 besök. Det blev ungefär 60 sällskap som kom på visning. Då var det ändå bokad visning. Sen satte en spännande budgivning igång. 6 olika budgivare lämnade 59 bud. Köpeskillingen slutade 79% över utgångspris!! Nope, jag skulle inte säga att det var för lågt satt utgångspris. Det var två mäklare som satte samma värdering och marknaden hade varit väldigt trög ett tag. Så det kändes rimligt.
9 maj kickade vi igång processen. Prick fem veckor senare, 13 juni, skrevs köpekontraktet. Och ytterligare 3,5 vecka senare, i måndags 8 juli, skedde överlåtelsen. Jisses vilket rejs på två månader. Varför blev det så bra då? Marknaden hade precis vänt, byggnaden hade stor potential, inga direkt liknande konkurrerande objekt ute, vi alla gjorde en sjuhelsikes insats med röjningen, bra känsla i stylingen (om jag får säga det själv), fotografens insats, rätt i tid, det blev nästan en helsida i dagspressen, oerhört många intresserade, fint väder och inte minst mäklarens insats. Och sen stod väl stjärnorna rätt.
Lite roligt att sammanfatta det så här och kunna titta tillbaka. Framför allt är det roligt att det blev så bra för mamma och pappa efter ett tungt beslut att sälja. Skönt att det gick så fort och roligt att lantstället såldes efter galen budgivning. Nu är de så nöjda att kunna sätta check på detta efter ett par års funderande.
Må bäst!
No Comments