En av anledningarna till att vi valde Tyskland som resmål med husbilen denna sommar var för att fira bröllopsdag. Svärisarnas 60-åriga bröllopsdag, närmare bestämt. Vi hade ju kunnat åka fram och tillbaka på ett par dagar, som resten av familjen, men vi bakade in det i en längre tur.
Vackra parker i Kiel
Vi startade vår resa hemma i Enköping, körde ner en bit, övernattade och tog färja Göteborg – Kiel över natten.
Vi stannade inte i Kiel denna gång utan åkte en timme österut, till Timmendorfer strand, och sedan två nätter en halvtimme söderut, till Lübeck, innan vi återvände till Kiel
Vi stannade till ganska centralt, lyckades hitta en parkering längs en gata, där Andreas fickparkerade med husbilen lite snyggt. Utan att behöva ta om dessutom. Imponerande!
Vi tog en promenad i två vackra, ganska stora, parker som finns i centrala Kiel. Tyvärr var det mulet och väldigt mycket alger i vattnet så det hade kunnat vara vackrare.
Vi hittade en korvkiosk mitt i parken också och stannade eftersom det var lunchdags. Där hade de köttbullar till och med. Ja, det stod ”köttbullar” på menyn. Det hade ju varit lite kul att testa smaken på dem, men nä, det blev bratwurst.
Tog sen in på en camping en bit utanför stan, för tre nätter. Efter en natt tog vi taxi in till centrum och stoppade in vår lilla packning i svärisarnas hotellrum, eftersom vårt rum ännu inte var klart. Vi skulle träffa Andreas familj för att fira bröllopsdag.
Marknad på torget
Varje tisdag och lördag är det marknad på torget precis framför hotellet där vi bodde. Jag älskar torgmarknader så det var ju passande. Alltså matmarknader är det jag gillar. Inte krimskrams-marknader. Är jag på en sån vill jag bara därifrån.
Jag vet inte vad det är med marknader. Härlig stämning, vackra färger och en massa härliga färska varor som säljs. Kanske är det det.
Vi strosade runt lite. Jag frågade, på engelska, hur länge de skulle stå där eftersom vi skulle gå lite på stan också. Men de är så urkass på engelska så Andreas fick rycka in och fråga på tyska. De skulle bara stå till 13-tiden så det var bara att köpa det jag skulle ha, där och då.
Jag kunde ju inte köpa så mycket eftersom vi den natten sov på hotell. Det fick bli färska blåbär. Det kunde hålla sig till dagen efter då vi skulle tillbaka till husbilen.
Vi mötte upp Andreas familj på Café Fidler för en fika, som vanligt. Gick en lov på stan. Sen var det dags att checka in och göra oss i ordning för huvudanledningen till att vi var där.
Fira bröllopsdag i Kiel
Svärisarna är födda i Tyskland och växte upp i Kiel och gifte sig där 1965. Inför diamantbröllopsdagen kläckte de idén om att fira den, tillsammans med familjen, där bröllopsfesten en gång hölls. Kul tanke!
Helt otroligt att hotellet finns kvar och har restaurangverksamhet fortfarande.
Trots att det var mitt i sommaren så kunde alla i närmaste familjen komma.
Då det begav sig kom de åkandes i vit droska dragen av en vit häst. Till och med kusken var vitklädd. Jag fotade av ett gammalt foto som Andreas morbror hade fixat som en liten hälsning.
Och bröllopskyssen förstås.
I repris 60 år senare.
Alltså matportionerna i Tyskland är helt osannolikt stora. Det är omöjligt att orka äta upp.
Det brukar vara gott och vällagat. Lite mer rejält och åt husman-hållet, än vad vi är vana vid från svenska restauranger.
Vi fick en väldigt trevlig kväll med bubbel, middag och umgänge. Sen skickade vi hem huvudpersonerna med taxi, tänkte att de kunde få bli bjudna på lite lyxigare hemfärd än buss, som vi andra tog (eftersom vi hade Andreas barnbarn i vagn och det förmodligen inte fanns barnstol i nån taxibil). Vi alla tog oss tillbaka till hotellet lite mera centralt, där vi bodde över natten. Vi hade lämnat husbilen på campingen och åkte tillbaka till den efter frukost och avsked då alla åkte åt varsitt håll.
Må bäst!
No Comments