Fortsätter på vårt bygga-nytt-äventyr. Försökte hålla oss så nära naturliga kulörer som möjligt med någon accentfärg. Vi ville inte ha enbart vitt (”ljust och fräscht som alla andra”), även om jag kan tycka att det är snyggt hos just andra. Vi fastnade för baserna vitt (ok lite då) och mörkt mörkt brunt med accentfärgen rött. De färgerna har vi även inomhus för att få en röd tråd.
Den bruna fasaden jobbade jag hårt för. Ville ha en väldigt mörkt brun, men inte svart. Jag hade en kulör i huvudet och försökte förklara för folket i färghandeln. Säger folket, jag var där några gånger så jag träffade några stycken. Fick en provburk, hem och måla på en brädstump, vänta på torkning. Nej, inte rätt. Tillbaka igen, o s v. Efter åtta gånger så sa killen i butiken att den kulör jag ville ha inte fanns. Han försökte förklara att det var kemiskt omöjligt. Okej, sa jag som inte ville take no for an answer, men testa lite mer si och lite mindre så, en sista gång. Och där satt den! Det var så frustrerande att ha något i huv’et och inte kunna få ut det. Vi blev jättenöjda till sist. Beteckningen heter S8005-Y50R för den som är nyfiken. Fortsättning följer.
Må bäst!
5 Comments
Sara
31 oktober, 2012 at 10:23Ja tänk när man ser nåt så klart i huvudet och inte lyckas få till det på riktigt! Men det gjorde du! Spännande!! Kram Sara
dianasdrömmar
1 november, 2012 at 06:48Fint det blev kram Diana
åse
1 november, 2012 at 09:37Ibland är det bra att vara envis ! Ha en fin dag ! Kram Åse
BeA - Ett Ord på Vägen
1 november, 2012 at 06:12ÅÅÅååååå NEJ du är en SÅN DÄR jobbig kund… aaahhhhaaaaa…. sucken… stackars grabb i butiken 😉 hahahahah!!!
Bra jobbat!!!
Kramen
Lena
1 november, 2012 at 08:34Japp, en sån är jag. Utan dåligt samvete. Vi har handlat såååå mycket färg hos dem under alla år av renovering.