DET FINNS SOLUPPGÅNGAR OCH DET FINNS SOLUPPGÅNGAR

 

Vissa soluppgångar är mer fantastiska än andra. Så enkelt är det. Extra fantastiskt var det den där första-advent-morgonen då jag skulle lämna stugan i Idrefjäll. Jag vet inte om jag tycker att det är bra eller dåligt att det blir extra vackert då man ska lämna en fin plats. Det är ju lätt att tänka att det hade varit lättare att lämna ifall det var tråkväder. Men det är egentligen lika lätt att tänka att det är härligt att få en vacker minnesbild på näthinnan det sista man får.

 

Pastelliga färger

 

Just den här morgonen var det så där magiskt vackert så det nästan gjorde gjorde ont. Himlen täcktes av alla pastelliga färger man kan tänka sig.

 

Ungefär en halvtimme senare, då jag packat in allt i bilen, lämnat stugan och kommit en bit så bjöds jag på ännu en vacker himmel. Solen kämpade sig upp över berget och trädtopparna.

 

Dessa magiska soluppgångar

 

Sen bjöd naturen mig på ett fantastiskt skådespel i ett par timmar medan bilen slingrade sig på fjällvägarna. Det var så frustrerande att det fanns så få ställen att stanna på för att fota. Nåt ställe dök plötsligt upp och då ställde jag mig på bromsen.

 

Bloggkärlek

 

Samma dag, fångade härliga Katta detta vackra skådespel, En gnistrande första advent. Hon bor i Särna, precis intill Särnsjön. Har ni inte tittat in på hennes blogg tidigare så måste ni det nu. Alltså. Hennes bilder och inspirerande texter om livet nära naturen efter flytten från Stockholm är en njutning! Jamen ni kan väl bara kika in lite grann?! Okej, då var vi överens!

 

Och sedan ett antal veckor, tillbaka i verkligheten i ett gråmulet Enköping. Arbetsveckorna är ett töcken och all energi ska försöka laddas under helgerna. Det får bli en liten vandringstur om en stund och imorgon får jag nog besök av nån unge eller två. Både vandring och besök är ju energigivande, fast på olika sätt.

Önskar er en fortsatt härlig helg!

Må bäst!