VANDRA I TIVEDEN STOD PÅ MIN ÖNSKELISTA

Vandra i Tiveden stod på min önskelista ända fram till i somras. I juli kunde jag sätta en bock framför just den aktiviteten. Vi tog en tur i nationalparken under årets sommarsemesterresa och vi gillade det trots att vädret inte var det bästa!

Vårt första besök i Tiveden

Vi gjorde ett avbrott i vårt turistande med bil längs Göta kanal och åkte till området jag hört så mycket om på olika vandringsforum. Bara det faktum att Tiveden är Sveriges sydligaste vildmark lät ju spännande! Med sina 2030 hektar så måste det ju finnas massor med härliga äventyr att uppleva.

Vi parkerade vid huvudentrén och tog del av kartan. Läste om de olika vandringslederna. Pratade med en guide på plats. Vi valde till sist en rundslinga, Trollkyrkorundan, på knappt 5 km. Så här i efterhand inser vi att den visst var definierad som rätt krävande. Jag är inte förvånad 🙂

Vi snörade åt kängorna och hängde på oss ryggsäckarna och knatade iväg. Det gällde att gå så pass sakta att man både kunde ha ögonen på leden och titta upp för att njuta av omgivningen emellanåt.

Leden var väldigt välskött. Tydliga ledmarkeringar och spänger med hakskydd på många ställen.

Det var en rätt krävande terräng. Mycket stenar och rötter. Det var också väldigt brant på sina håll. Just den led som vi valde, kanske jag ska tillägga. Det finns lättvandrade val man kan göra också.

Just sträckan på bilden ovan tillhör den mest lättvandrade delen. Har man bara bra utrustning och tar det försiktigt så går det finfint att ta sig runt på en lite mera svårvandrad slinga. (Just sträckan på bilden ovan tillhör den mest lättvandrade delen). Det gäller bara att INTE göra som jag gjorde förra året då jag slog mig blodig högst uppe på en fjälltopp. INTE bra!

Lite svårt att fota så att man förstår hur brant det var. Här har jag gjort ett försök. Man ser två ledmarkeringar så man får en viss känsla kanske.

Längs slingan fanns väldigt varierande natur. Alltifrån stenar, mossor, gammelskog och klippskrevor…

… till blanka skogssjöar. Ungefär här började det att mullra ovanför våra huvuden så tyvärr tog vi oss inte riktigt tid att stanna här. Lite senare började regnet att vräka ner. Men jag hann föreviga det vindstilla lugnet som infinner sig vid en blank sjö. Ni känner känslan va!?

I de allra flesta naturreservat och nationalparker är det förbjudet att tälta. Ibland kan det finnas mer eller mindre mysiga iordninggjorda platser där det är tillåtet att tälta. Hmm, jag kan ju inte direkt säga att den här tillhör den mysiga kategorin. Men, det var en väldigt fin utsikt över sjön bakom min rygg där jag står och fotar. Så att välja mellan denna plats eller att inte få tälta alls, så är ju inte valet så svårt.

Att investera i utrustning

Är du också sugen på att vandra, men känner att det verkar så avancerat, jobbigt och tungt? Det behöver det definitivt inte vara. Det är fullt möjligt att ta enkla kortare turer med sneekers och en liten rygga med matsäck. Såklart. Men VILL man ha det lite bekvämare, och inte vara så beroende av vädret, så skulle jag råda till att investera i ett par kängor och en bra dagstursryggsäck med avbärarrem som en bas. Jag säger investering. Om jag säger att jag hade mina förra kängor i 25 år så förstår ni varför. Både kängorna och ryggan kan förstås användas vid andra tillfällen än bara vid vandringsturen. Kika in här och frossa runt bland massor av ”villhöver”-saker för vandringen. Sen kan man bygga vidare med regnställ, byxor, jacka, underställ, friluftskök osv ifall man vill. Jag har tagit några år på mig att köpa min utrustning. Den senaste investeringen var i veckan då ett tält kom i vår ägo. Förresten, underställströjan har jag under kavajen på jobbet ibland. Så snygg är den!

Vill man nörda ner sig ännu mera så kan man surfa runt här. Kolla in guiderna längst ner på sidan! Sovsäcksguide eller vandra med barn, till exempel. Så bra! Eller är du mera sugen på att klättra än vandra? Då är den sidan den rätta. Eller vill du … 🙂 Ja, du fattar.

Vad tyckte vi om att vandra i Tiveden?

Och vad tyckte vi om att vandra i Tiveden då? Levde parken upp till förväntningarna? Det gjorde den absolut. Väldigt välordnat, många toaletter och matbord i entréerna, stort område, varierande natur. Och väldigt väldigt lugnt och skönt! Med tanke på att man funnit 2000 år gamla spår efter människoliv så är vi inte direkt ensamma om att uppskatta om rådet. Vi kommer gärna tillbaka.

Sa jag att regnet vräkte ner medan vi gick den sista kilometern? Och har jag sagt att det inte gör något om man har en bra utrustning… 😉

Må bäst!