Gränjestjärn ligger på andra sidan fjället från stugan vi hyr på Idrefjällsområdet. Vi provade förra året att hitta dit genom att först gå turen Fjället runt. Från den leden skulle det gå en stig ner mot tjärnen.
Vi lyckades inte hitta var stigen var. Däremot hittade vi parkeringen vid ett senare tillfälle och gick fram till tjärnen för att titta lite. I år tänkte vi också att vi skulle gå den lilla rundan. Det är inte längre än en dryg kilometer att gå runt längs spången. Vi tog dock en liten avstickare så det blev lite längre för oss.
Från parkeringen leder en spång ner till ett utedass (som inte verkade vara tömt på väldigt länge….) och ett stort vindskydd nere vid tjärnen. Det ligger väldigt vackert. Ett par hade övernattat i hängmattor i vindskyddet.
Vi gick längs spången motsols. Lite här och där är det en spång ner mot vattnet.
Från tjärnen ser man toppstugan och Restaurang Utsikten på Idrefjällsområdet. Strax nedanför toppstugan, på andra sidan fjället, ligger stugan vi hyr. Och det är runt det lilla fjället som vi gått några gånger.
När stigen ser ut så här är man glad att man har bra kängor! Det är väldigt sankt där. Kanske för att det är en tjärn i närheten, hehe.
På andra sidan Gränjestjärn tog vi en avstickare mot stigen som leder runt fjället för att kanske se var vi skulle ha vikt av förra året. Och för att kanske gå där ett annat år.
På motsatta sidan om tjärnen har man fin utsikt över Städjan, som vi fick revansch på för nåt år sedan.
Även om det är lite stenigt så är det lite trevligare att gå på en stig än på en spång. En spång känns så tillrättalagt. Men visst, det hade varit svårt att gå på denna sankmark utan spång.
När vi tagit vår avstickare, och sett var stigen kom fram, kom vi fram vid spången och ett vindskjul. Även det ligger väldigt vackert. Här pausade vi med lite fika.
Och pausade med vila och avkoppling. Lugnt och skönt!
Gick fram längs en spång och satt vid vattnet och hörde på kluckandet en stund.
Här är samma vindskydd fast från ett annat håll.
Vi lyckades iallafall få ihop 2,5-3 km. Men vi ser ingen prestige i att gå så långt som möjligt. Det viktigaste känns att komma ut och röra på sig lite. Och koppla av! Och dessutom kommer vi att få många kilometer i benen de närmaste dagarna ändå.
Eftermiddagen ägnades åt att förbereda och packa för ett par dagar på vandringstur. Och kvällens middag intogs på Pernilla Wiberg Hotell. Och jisses vad nöjda vi blev! Mer om det senare.
Må bäst!
No Comments