Att besöka Sigtuna – att göra och lite historia

Att besöka Sigtuna gör nog de flesta sommartid för att strosa runt längs de smala gamla gatorna med de charmiga gamla husen. Men den är helt klart värd att besöka även vintertid. Många vet samtidigt inte att det är en av dåvarande Sveriges tre äldsta anlagda städer. Men det höll på att gå åt skogen.

Vi besökte Sigtuna med husbilen ett par dagar under mellandagarna.

Stora gatan – den äldsta bevarade gatan och stadens grundande

För närmare 1050 år sen tyckte en man vid namn Erik Segersäll (ja okej, han var kung också, inte bara en man) att det där var väl en bra plats att fixa en stad på. Det var runt år 980. Sveriges första kristne kung, Olof Skötkonung, hängde sen även han i Sigtuna. Staden blev i samband med det ett poppis häng för även kyrka och näringsliv.

Man drog en rak gata ungefär 30 meter från dåvarande strandlinjen, och styckade upp 8 meter breda tomter med kortsidan mot gatan. Stora gatan är än idag Sveriges äldsta bevarade gata med i princip samma sträckning. Rätt coolt att tänka sig att människor hade sin vardag här även för drygt 1000 år sen! Svindlande!

Vid den tiden var det lätt som en plätt att ta sig dit från Östersjön. I slutet av 1100-talet brändes staden i ett anfall och det höll på att bli slutet, men man kämpade på. Staden blomstrade ända fram till början av 1200-talet. 

När landhöjningen vid den tiden gjort att Mälaren blivit en insjö blev det inte lika kul längre. Uppsala och Stockholm konkurrerade ut Sigtuna. Det blev tre stadsbränder till, under 1600-talet, och Gustav Wasa la ner klostret i samband med reformationen.

Det blev ett förfall och år 1700 var folkmängden bara 108 personer. Där och då höll det på att gå åt skogen med en av Sveriges äldsta städer med så få invånare. 

Man kämpade på även då och i mitten av 1700-talet lät borgmästare Eric Kijhlman bygga ett nytt rådhus eftersom han tyckte det gamla var så dåligt. 1744 invigdes det och är idag Sveriges minsta bevarade rådhus. Idag tillhör rådhuset Sigtuna museum och är öppet dagligen under sommaren.

Många hus som är bevarade än idag är från 1700-talet. Det finns skyltar på väldigt många hus som berättar en liten historia om fastigheten och vilka som bott och verkat där. Bland annat ett hus som klarade sig undan den stora branden 1744 av sin rådige ägare landsfiskal Saellwing. Han räddade huset tack vare att han klädde in det med blöta täcken och båtsegel. Intressant att ta del av såna vardagshistorier tycker jag.

Sigtuna kom att vara en slumrande liten stad ända fram till 1915 då Sigtunastiftelsen grundades, strax utanför centrum. Då var det en folkhögskola med kapell och idag drivs där hotell och konferensverksamhet. Staden fick i samband med tillkomsten av stiftelsen ett uppsving och har sakta men säkert vuxit. Dit var vi aldrig denna gång. Jag har dock besökt, och bott på, Stiftelsen i samband med att min syster gifte sig där för närmare 20 år sedan. Ett fantastiskt vackert ställe!

St Olofs kyrkoruin

St Olofs kyrka restes omkring mitten av 1100-talet.

Kyrkoruinen finns fortfarande kvar så pass att man kan se hur den var byggd.

Under ruinen har arkeologer sett att det funnits en ännu äldre stenkyrka.

Strax intill ruinen finns Sveriges äldsta tegelkyrka, Mariakyrkan, som stod klar i mitten på 1200-talet. Den kom inte med på bild tyvärr.

Sigtuna stadsmuseum

Vi besökte stadsmuseet. Det var lite av en besvikelse. Jag hade nog trott att det skulle vara mer omfattande än det var. Jomen Sigtuna är ju kanske Sveriges äldsta stad, det borde ju finnas massor att berätta om.

Men en del spännande saker fanns det såklart. Bland annat en utställning, som sen ska bli permanent på museet, om hur Sigtuna stad tog emot flyktingar från förintelsens koncentrationsläger efter andra världskrigets slut. Kommunen bestod då av 1400 invånare och man tog emot så många som 600 flyktingar! Fint gjort! Det var ganska mycket beskrivet kring detta i utställningen och var väldigt intressant, tyckte jag.

Det här var också väldigt intressant. Detta så kallade Viby-brevet sägs vara Sveriges äldsta bevarade skrivna dokument. Brevet handlar om en rättstvist mellan mor och son. Modern hade skänkt en bit mark av sin gård Viby, nära Sigtuna, till en ordern för att bygga ett kloster. Sonen surnade till för att han tyckte att marken var en del av arvet. Tvisten blev segdragen. Till sist tröttnade Kung Knut och skänkte istället en bit av sin gård Julita i Sörmland för klosterbygget och därmed löstes tvisten.

En annan ”vardaglig” historia var berättelsen om ”Garvar-Johanna”. Det var en ovanlig kvinna. Garvaryrket var väl ansett, men väldigt slitsamt. På den tiden gifte man sig oftast inom sitt skrå. Hon gifte sig faktiskt fem gånger. Mellan 19 och 40 års ålder (slutet av 1700-tal och början av 1800-tal) fick hon 10 barn, varav bara de två äldsta överlevde vuxen ålder. Den första mannen rymde och försvann, och de andra männen dog på löpande band. Garvaryrket var rätt hälsovådligt, minst sagt. Johanna själv klarade sig väldigt bra, kan man säga. Vid den tiden var medellivslängden 44 år och hon blev 79!

Museet var värt ett besök om man inte förväntar sig jättemycket innehåll, skulle jag säga.

Mysiga Caféer finns det gott om – värt att besöka Sigtuna

Jag tror att Tant Brun är Sigtunas mest kända caféer. Det är iallafall den jag hört mest om i sociala medier och bland vänner som besökt staden. Jag har varit i Sigtuna ett antal gånger, men minns inte om jag varit just på Tant Brun.

Vi fastnade för Krister’s hantverksbageri på Köpmangården längs Stora Gatan. Det var nog mest av en slump eftersom det var nära museet som vi väntade på skulle öppna. Men också för att det såg väldigt charmigt ut.

Jag är väldigt glad över valet.

Det var inte bara charmigt på utsidan, utan även inomhusmiljön var väldigt charmig och tidsenlig.

Förutom att det var väldigt charmigt även inomhus så var det väldigt gott. Väldigt fräscht. En av oss tyckte det var lämpligt med en smörgås till lättlunch och en av oss tyckte det var lämpligast med en bakelse. Vi köpte med oss frukostbröd därifrån också.

När vi var nöjda med centrum avslutade vi eftermiddagen på renfällar med glögg i solnedgången. Det kan du läsa om här.

Att besöka Sigtuna är värt en tur

Jag tycker helt klart att det är värt att besöka Sigtuna. Precis som vi tyckte att Arboga är värt att besöka sommar som vinter så är Sigtuna det också. Mysig liten stad med en hel del historia.

Efter denna strålande vackra vinterdag och en mysig kväll i husbilen sov vi så gott. Åtminstone fram till småtimmarna. Vi fick ett galet uppvaknande, som jag hintade om i förra inlägget. Men jag berättar hela storyn i senare inlägg. Ja, jag vet, jobbigt med en cliff hanger 🙂

Må bäst!