ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA I BLEKINGE

Lite hastigt och lustigt var vi på besök i örlogsstaden Karlskrona i Blekinge förra helgen. Det var en intressant och väldigt fin stad som vi gärna kan tänka oss återvända till.

Att örlogsstaden Karlskrona har haft och har en stor militär närvaro råder ingen tvekan om.

Sverige roffade åt sig Blekinge från danskarna i samband med freden i Roskilde 1658. Efter det beslutades att landets flotta skulle flyttas från Stockholm mer söder ut för att visa sin makt. Valet föll på Trossö i Blekinge. Det fanns bra förbindelse med fastlandet och dessutom en skyddande skärgård. På 1680-talet etablerade sig militären där. I samband med det bildades den nya staden, som fick sitt namn efter sin grundare Karl XI, fick örlogsstaden Karlskrona stadsprivilegier 1680.

Karlskrona blev snabbt en stor och viktig stad. Efter Riga (i nuvarande Lettland) och Stockholm var Karlskrona landets tredje största stad.

För att bygga upp staden behövdes arbetskraft. En massa tyskar flyttade in. Till en början höll de egna gudstjänster i en provisorisk träkyrka, men de ville ha en riktig egen kyrka. Trefaldighetskyrkan (även kallad tyska kyrkan) uppfördes i sekelskiftet 1600-1700 på Stortorget. Torget, med sina 28 000 kvm, är Sveriges största än idag.

Jag antar att även svenskarna ville ha en kyrka som rymde många människor. Fredrikskyrkan (efter Fredrik I) byggdes i början av 1700-talet och invigdes 1744. Även den står på det gigantiska Stortorget. Jag har förstått efteråt att dessa byggnader är kyrkor, när jag googlat runt lite. Det fick vi ingen känsla av alls då vi var där. Det är bara två superstora byggnader på torget, liksom. Varav en byggnad hade en massa dörrar högt upp på väggen. Jag har iallafall aldrig sett nån liknande arkitektur på en kyrka. Ganska tydligt hur man byggde på den tiden för att visa sin makt. Trots att dessa två jättestora kyrkor (ni ser hur små människorna framför ser ut) så var ändå torget gigantiskt.

1700-talet verkade ha varit en tuff tid för Karlskrona. Stormaktstiden var över så staden var inte lika viktig längre. Staden drabbades av olika farsoter ett par gånger under århundradet och slutligen brann staden ner nästan helt 1790. Både farsoter och bränder var ju vanliga på den tiden i alla städer. Så Karlskrona behöll ändå sin tredjeplats ända till 1830 trots att många tusen människor dog.

Men man verkar ha kämpat på och fortsatt på den storslagna banan. Det finns massor av vackra byggnader som signalerar rikedom.

I början av 1700-talet var invånarantalet ungefär 10 000. Idag är det cirka 36 000 i tätorten (66 000 i kommunen).

Vi strosade runt i centrumkärnan lite och fascinerades över det vackra.

När byggmästare Zackrisson uppförde denna byggnad, i början på 1900-talet, passade han tydligen på att även bygga en betongsoffa utanför. Kanske var det viktigt att kunna sitta utanför och hålla koll på förbipasserande.

Trots att centrumkärnan ligger på en ö så kändes det inte som man hade vattenkontakt. Närmast vattnet var liksom bara byggnader utan serveringar. Det fanns förstås uteserveringar längs gatorna, men vi ville ha vattenutsikt. Vi fick span på det det stället på Stumholmen (där även Marinmuseum ligger, som vi besökte).

Dit gick vi såklart.

Den där ölen var riktigt god i sommarvärmen. När det är närmare 30 grader och man strosar runt i en stad är det gott med en öl med utsikt över vattnet.

Här kan du läsa om vad vi tyckte om Ställplats Karlskrona Stadsmarina och lite om vad vi gjorde. Eftersom vi åkte dit med så kort varsel och var där så kort tid, så hann vi inte kolla upp så mycket saker att göra och inte heller fanns så mycket tid på plats. Vi kommer gärna tillbaka för revansch.

Må bäst!