En helg i december besökte vi Falu Gruva. Vi tog en guidad tur i gruvan, gick runt på gruvmuseet och besökte julmarknaden som råkade vara just den helgen. Vi hade siktat in oss på en helg i staden med husbilen och stod på ställplatsen precis vid gruvan.
Guidad tur i Falu gruva
Vi hade strosat runt på stan i Falun på lördagen och bland annat besökt Dalarnas museum och ätit bästa hamburgarna på coolaste stället ever!
På söndagen, andra advent, var det dags för julmarknad och gruvbesök. Här på bilden ovan ser man en del av gruvan som kallas Stora Stöten. Året var 1657 och ett stort ras skedde under midsommarhelgen. Därav namnet. Eftersom alla var lediga just den helgen så omkom ingen människa.
Vi ville såklart göra en gruvtur och höra historien om gruvan. Enligt sägnen hittades platsen av geten Kåre för över 1000 år sedan. Han hade gnuggat sina horn mot marken så hornen blev röda. Bockens ägare undersökte marken närmare och fann en rik malmåder. Det äldsta dokumentet om gruvan man funnit är daterat till 1288.
Arbetet i gruvan var förstås både slitsamt och farligt. För att ta sig upp och ner i schaktet så åkte man med en hink som på bilden. Man stod fyra-fem stycken på kanten. För att ta sig dit fick de hoppa.
Gruvdriften bedrevs tidigt i nån form av företag där de lite mer bemedlade personerna kunde köpa och sälja andelar i. Med en andel i gruvan blev man en så kallad Bergsman och fick lov att bryta malm med hjälp av sina gruvdrängar. Ett slags dåtidens entreprenörer, skulle man kunna säga. Det fanns ett stort intresse av gruvan. I slutet av 1500-talet utvecklades olika tekniker för att göra gruvdriften mer effektiv. Gruvan blev Europas modernaste gruva i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Det var samtidigt stor efterfrågan på koppar runt om i Europa. Två tredjedelar av Europas kopparproduktion levererades från Falu koppargruva vid den tiden. Och ännu mera skulle det bli. Sverige gick mot sin storhetstid.
Under storhetstiden täckte den svenska gruvan så mycket som två tredjedelar av hela världens kopparbehov. Ungefär 1000 gruvarbetare hade detta ställe som arbetsplats vid den tiden. Gustav II Adolf blev rik på gruvdriften i Falun. Stora delar av förmögenheten spenderades på bygget av Vasaskeppet. När skeppet bärgades fanns kanoner och mynt med koppar från Falun ombord.
Den sista sprängningen gjordes så sent som 1992. Till absolut största del bröts kopparmalm här, men under de senaste åren hittade man inte tillräckligt mycket koppar för att det skulle vara lönsamt, utan det bröts järnmalm och faktiskt lite guld också. Idag kan man besöka gruvan och gå en guidad tur ner till 67 meters djup. De djupaste delarna av gruvan är dock 600 meter, men är till stora delar vattenfyllt.
Vi fick ta del av en väldigt intressant tur i gruvan. Rekommenderas.
Gruvmuseet i Falun
Efter den guidade turen i gruvan gjorde vi ett besök i gruvmuseet som ligger på området. Det var också ganska intressant. Vi var rätt trötta i huvudet efter att först ha varit på julmarknaden och nere i gruvan innan museibesöket. Så vi stannade inte så länge. Här visades såklart en hel del kring gruvans historia med modeller, intressanta berättelser om hur verksamheten var uppbyggd och vad gruvan gav.
Och givetvis berättades det en hel del om sidoverksamheter under åren, som exempelvis kopparföremål till hemmen och produktion av falukorv och Falu rödfärg.
Det var en liten inträdesavgift till museet, men den ingick i avgiften för guidade turen. Jag antar att besöken måste vara samma dag för att få den ena gratis.
Ställplats Falu gruva
Den centrala ställplatsen i Falun ligger på den stora parkeringen till gruvområdet. Väldigt praktiskt inför ett besök både där och i stan. Gruvan ligger nämligen typ i stan. Eller åtminstone i direkt anslutning.
Vi var ganska ensamma under första halvan av helgen. Det var bara den där husbilen på bilden ovan och vi. Gubben i den bilen ställde sig och pinka intill sin bil på förmiddagen i dagsljus. Jag kan ju tillägga att i de röda byggnaderna till vänster i bild fanns servicehus med toalett. Så om han nu inte ville/kunde använda sin egen toalett så var det inte speciellt långt till alternativet. Vad är det för fel på män och deras offentliga pinkande längs vägar, på rastplatser och andra ställen!? Undrar om de hade tyckt det skulle vara helt ok om en kvinna satte sig och pinka offentligt också?!
Man kan ju säga att vi haft bättre utsikt på ställplatser förr 😉 Men, den största delen av tiden var vi antingen inne i bilen, på gruvområdet eller på stan. Så det gjorde såklart inget.
Jag hade bokat ställplats fredag – måndag över andra advent. Det var ju julmarknad på söndagen och vi ville inte behöva tvingas flytta på oss på förmiddagen på marknadsdagen, så jag bokade på ett dygn till även om vi skulle lämna på söndagseftermiddagen. Jag har för mig att det kostade 120 kr per dygn vintertid så det kändes lätt värt det. De tomma ställplatserna intill oss användes sen för parkering av vanliga bilar. Så, om man vill komma med husbil så behöver man vara där strax innan julmarknaden öppnar på söndagen. Kanske de skulle lösa det om man hade bokat bara söndagen, men jag skulle nog inte lita på att parkeringsvakterna skulle hålla reda på nån bokning och reservera en öppen plats.
Vad tyckte vi om besöket vid Falu gruva?
Sammanfattningsvis så var vi väldigt nöjda med besöket i Falun överlag, men särskilt gruvområdet och den guidade turen. Ställplatsen var också helt okej utifrån förutsättningar och behov där och då. Här hittar du bokning och information om ställplatsen.
Åk dit vittja!
Må bäst!
No Comments