Faluns historia är väldigt intressant. Staden har betytt oerhört mycket för Sveriges ekonomi och bidrog till storhetstiden under 1500-1600-talen. Självklart kände jag till Falun och koppargruvan, men att det varit så betydelsefullt och omfattande hade jag ingen aning om, förrän vi besökte staden under första adventhelgen.
Man har funnit bevis för att det funnits verksamhet kring kopparutvinning i trakterna redan på 1000-talet. Utöver det finns det tecken på sån verksamhet även på 700-talet, men inga säkra bevis.
Sägnen säger att bocken Kåre hittade kopparen i marken. Han hade gnuggat sina horn mot marken och kom hem med röda horn. Hans ägare följde senare efter honom för att se var han varit och fann en stor kopparmalmåder.
Såna här fina bockar, som på bilden, sålde de på julmarknaden. Det fanns i olika färger, storlekar och skinn eller utan skinn. En rostig bock måste ju få följa med hem. Det förstår ju vem som helst. 🙂
Det dröjde dock länge innan Falun blev en stad. Man tror att eftersom gruvan var en egen jurisdiktion (en jurisdiktion är ett geografiskt område där man har rätt att skipa rättvisa och döma, kan man säga förenklat), så fanns ingen anledning att utfärda stadsprivilegier. Det funkade ändå som en stad eftersom man hade marknader, folk bodde runtomkring området, och kyrkor byggdes. Dessutom var det ett stort motstånd från bergsmännen, som bedrev gruvverksamheten. Jag gissar att motståndet berodde på att bergsmännen skulle få mindre att säga till om om man bildade en stad.
Mellan gruvan och Faluån bodde gruvarbetarna. Den sidan kallades för den ”gruvliga sidan” eftersom roströken förgiftade marken och gjorde trädgårdarna mer eller mindre obrukbara. På andra sidan ån bodde de mer bemedlade invånarna. Den sidan kallades för den ”ljuvliga sidan”.
Kopparutvinningen växte sig stark under århundradena och bidrog som sagt mycket till att Sverige blev en stormakt. I början av 1600-talet utfärdade till sist Karl IX stadsprivilegier. Men han fick göra det tre gånger och tjata lite innan man fixade till en stad i dess rätta bemärkelse. Efter andra gången, 1624, utsågs borgmästare och rådmän, men först 1941 inrättades alltså staden. Under 1600-talet blev sen Falun Sveriges näst största stad, med nuvarande landsgränser. I samband med Stora Stöten, det stora raset 1687, började gruvdriftsverksamheten att dala, men höll ändå igång i ytterligare 300 år.
Att man byggde bra förr brukar vi kontstatera på våra husbilsresor runt om i Sverige. Det här är kronobränneriet som byggdes under 1770-tal då Kronan hade monopol på brännvinsbränneri. Den byggnadsminnesförklarade 2006 så den lär stå kvar ett tag till. Visste ni förresten att det första Systembolaget bildades i Falun på 1850-talet. Detta efter att bergsmännen tröttnade på ständigt supande och de problem det ställde till med.
Kopparutvinningen växte sig stark under århundradena och bidrog som sagt mycket till att Sverige blev en stormakt. I början av 1600-talet utfärdade till sist Karl IX stadsprivilegier. Men han fick göra det tre gånger och tjata lite innan man fixade till en stad i dess rätta bemärkelse. Efter andra gången, 1624, utsågs borgmästare och rådmän, men först 1941 inrättas alltså staden. Under 1600-talet blev sen Falun Sveriges näst största stad, med nuvarande landsgränser. I samband med Stora Stöten, det stora raset 1687, började gruvdriftsverksamheten att dala, men höll ändå igång i ytterligare 300 år.
I samband med att gruvdriften minskade så minskade även befolkningsmängden, av naturliga skäl. Det fick ett litet uppsving i samband med att järnvägen kom till staden 1879. Under 1950-1970-tal rådde rivningshysteri. Stora delar av staden, med kulturellt och arkitektoniskt viktiga byggnader och gårdar revs. Man ville förnya stadskärnan, som i så många andra svenska städer. I slutet på 1970-talet drog man i handbromsen och rivningarna upphörde. Man vårdade staden och försökte återskapa så gott det gick. Sedan 2001 tillhör staden UNESCOs världsarv. Folkmängden är idag ungefär 40000 i tätorten och 60000 i hela kommunen. På bilden är en betydligt modernare radhuslänga, som smälter in väldigt bra i den gamla miljön.
Vi trivdes väldigt bra i Falun och återkommer gärna. Det känns som att det finns en massa att upptäcka. Särskilt sommartid.
Här kan du läsa om vår guidade tur i gruvan och besök på museet och husbilsställplatsen.
Här kan du läsa om vårt besök på Dalarnas museum.
Här kan du läsa om vår lunch på coolaste stället ever!
Här kan du läsa om vårt besök på Falu Gruvas julmarknad.
Må bäst!
No Comments