Plugga i USA är på tapeten igen. Snart är det dags för dottern att åka igen efter att hon varit hemma i ett halvår och jobbat!
Dottern ska plugga i USA igen.
Jag nämnde ju förut att jag haft så mycket att pyssla med både på jobbet och privat. Sedan släppte jag bomben om vad som varit på gång på jobbet. Men har ännu inte berättat om vad som uppslukat mig privat. Jag har hjälpt dottern med allt inför USA-studier igen. Och det är riktigt energikrävande vill jag lova!
Det har varit så struligt denna gång också. Jag var dock inte lika stressad denna gång eftersom jag kände mig lite härdad efter förra gångens strul. Största bekymret har varit att hon i grunden är arbetssökande med arbetslöshetsersättning beviljad ett år fram i tiden. Även om hon nu jobbat hela hösten (med en månad i stöten) så finns detta beviljande liggande latent. Då slår csn’s system ifrån.
Det enda som flöt prickfritt var visumet. Förra gången kom pass och visum bara två dagar innan avresa. Då var lite svettigt där ett tag.
Sen har det krånglat lite med skolan och lägenheten också, men jag ska inte trötta ut er med det. Den som vill veta detaljer får gärna höra av sig så ska jag försöka hjälpa till. Du kan också läsa under kategorin USA-studier är i högerkanten.
Hur som helst, nu åker hon snart igen. Om en dryg vecka drar hon iväg för ytterligare en termin i härliga Santa Barbara, California, och pluggar Film- och tv-produktion. Och vi är som vanligt kluvna. Vi gläds med henne samtidigt som det är vansinnigt jobbigt att ha henne så långt bort! Och vem vet, kanske blir det en resa till härliga California för oss igen…! Kanske. Eventuellt.
Må bäst!
13 Comments
AngelicasVärld
6 januari, 2016 at 04:36Förstår att du som mamma är kluven…så roligt för henne men barnen vill man ju alltid ha nära. Men klart du ska åka dit å hälsa på!
KRAM
Lena
6 januari, 2016 at 06:47Det är jätteroligt och utvecklande för henne. Det vet vi ju efter första året. Men det är vansinnigt jobbigt också!
Ann-Charlotte
6 januari, 2016 at 06:18Vet precis hur du känner inför dotterns studier i USA . Min dotter har studerat där i 31/2 år nu och är färdig i Maj månad, tyvärr så har hon bestämt sig för att stanna kvar , det känns i hjärtat kan jag säga, min lilla flicka, hon var 18 år när hon åkte, trots att hon kommit hem på både sommar och jullov så känner man att man missar så mycket av varann. MEN det viktigaste är ju ändå att dom är lyckliga.
Jag önskar din dotter lycka till nu och styrkekram till dig.
Lena
6 januari, 2016 at 06:48Ajajajaj, den måste ha känts! Men som sagt, det viktigaste är ju att de gör det som vill och mår bra av! Egna känslorna får man ju skjuta åt sidan i det läget! Var har din dotter pluggat?
Ann-Charlotte
6 januari, 2016 at 07:40Hon läste först 11/2 år i california en stad i Pennsylvania, sedan flyttade hon till New York och har läst där i 2 år nu, har vårterminen kvar. Hon stortrivs i NY, eller USA överhuvudtaget, just nu söker hon jobb för att stanna och jobba 1 år , sedan hoppas hon förstås på underverk så att hon får stanna för gott, men det är ju inte så lätt. Det har blivit några resor över till NY, vilket alltid är trevligt 🙂 Hoppas ni kommer iväg på en resa till er dotter oxå, vet ju att ni varit där förut.
Milla
6 januari, 2016 at 08:48Ja åhh… man vill dem så väl och leva drömmen men det kostar på…. jag vet ju! Jag blev lite nyfiken på Ann-Charlotte här ovan. Min dotter är ju i samma situation, senast idag när vi skypade med henne yrade hon om sommaren, internship och kunna jobba. Dvs, ska hon sommarjobba hemma eller kunna jobba där i USA via skolan och få erfarenhet? Det är alltid nya saker för henne att fundera över, och nu ska hon dessutom flytta om ett par veckor, allt för att pressa ned alla kostnader som blivit så himla dyra. Och här hemma sitter vi och kan inte bistå med nånting, mer än kapital typ och det är ju inte så kul…. Det är sannerligen ett dilemma att vara förälder med barn långt bort. Men första terminen på University of Minnesota har gått jättebra, hon jobbar som en tok och betygen blev mycket bättre än hon trodde – så vi är ju glada för hennes skull. Dessa döttrar! kram Milla
Lena
9 januari, 2016 at 06:34Men! Ska hon kanske inte komma hem över sommaren alltså!? Hua vad jobbigt. Kostnader ja, valutakursen är ju INTe kul just nu och min dotters hyra ligger på 800 USD per månad. För bara henne och då delar hon en tre med fyra till! Känns inte bra. De letar förbrilt efter annat. De som redan är på plats.
Vad roligt att det går så bra för din dotter, som hon kämpat!
Ann-Charlotte
9 januari, 2016 at 09:11Ursäkta att jag inte svarat innan, såg detta först nu. Jag har ju ingen egen blogg och är dålig på att kommentera, så dumt att jag missat att svara. Ja vad säger man , Millan och Lena?? Jättejobbigt med barn så långt bort, men tiden går ganska fort, förut har ju min Alexandra kommit hem hela sommarlovet och jullovet, men nu när hon är klar med sin utbildning i Maj månad, så har hon ju bestämt sig för att stanna, hon ska jobba ( internship) och då får hon inte lämna landet, för då försvinner den chansen tydligen, så nu när hon åker tillbaka så vet vi att hon inte kommer till Sverige på minst 11/2 år, känns fruktansvärt. Men jag ser hur hon utvecklats och blivit otroligt självständig, säker och stark. Hon har haft otrolig tur som fått fullstipendium, vilket innebär att dom betalar , skolavgifter, skolmaterial, försäkringar, mat, boende, resor ( hon är tennisspelare) , det vi betalar är alltså bara fickpengar och resorna till och från USA. Om hon inte hade fått detta scholarship så hade hon aldrig kunnat studera vid en så dyr skola. Har ni kollat upp olika stipendium? Det är ju som sagt fruktansvärt dyrt. Jag tycker iallafall att dom är modiga våra döttrar, tänk vilket äventyr och livserfarenhet dom får. Kram på er!
Lena
10 januari, 2016 at 08:44Nämen inte behöver du be om ursäkt! Jag tycker att man får svara om man har lust och när man har lust.
Oj, vilken tur hon haft som fått så mycket i stipendium! Vilken förmån. Vi har kollat stipendium en del, men hann varken förra gången eller denna gång riktigt grotta oss in i det där. Det verkar ju finnas oändligt många olika.
Ha en fin söndag. Tack för ditt svar!
Katarina
6 januari, 2016 at 09:10Men åååå sååå spännande..;)
Sååklart måste ni åka dit igen..;)
Å hon är så himla söt, er dotter.
Kram Katarina
Lena
9 januari, 2016 at 06:36Ja, det är så roligt för henne! Och vad roligt att du tycker att hon är söt. Det tycker jag också, hehe 🙂
Helenas enkla vardag
6 januari, 2016 at 09:27Men så kul att hon skall åka iväg igen. Modigt och duktigt, hon kommer gå långt. Och vad kul för er att ni kanske kan åka över igen.
Kram Helena
Lena
9 januari, 2016 at 06:38Hon är verkligen modig och duktig. Inte helt enkelt att byta land så där!