Kottgrenar är nåt man kan bli glad över. I alla fall jag. Väldigt dekorativt och väldigt gratis (om man har tur). Jag fick några i helgen.
A hjälpte sina föräldrar, som bor i huset intill, att fälla en liten gran på tomten. När den var fälld så hade tydligen svärfar sagt ”det här skulle nog Lena gilla”. ”Mm, hon skulle nog det”, svarade A och knatade tillbaka till mig och frågade om jag ville ha några kottgrenar.
Han hann nog knappt ställa frågan klart förrän jag skuttat över till svärisarna. Om jag ville ha?! Jamen ni ser ju. Så himla fina. Med kådan (fågelskit enligt A 🙂 ) så är de ännu mera dekorativa, tycker jag.
Jag knipsade av några grenar och stoppade ner dem i mitt gamla Höganäskrus. Så får krukan stå där intill trälådan vid entrén, tillsammans med lite annat höstpynt.
Skulle ni också bli lika glada som jag över att få några kottgrenar?
Må bäst!
5 Comments
Maria - Wikers Liv
22 oktober, 2019 at 10:20Superfint! Verkligen! Måste också ta tag i det där med hastigare piff utomhus, bollkryssen börjar ge upp nu, faktiskt 😉
Ja, jag skulle också bli glad över kottgrenar!
Kram/Maria
Maria - Wikers Liv
22 oktober, 2019 at 10:21”höstigare” piff ska det stå. Rättstavning är inte alltid det bästa 😉
Kan ju passa på att tillägga det jag inte hann med i min iver…
Dina svärisar känner dig väl redan, hör jag 😉 =)
Kramen igen!
Joanna-livet med Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2
22 oktober, 2019 at 10:46Så fint
Butta
23 oktober, 2019 at 12:01Fint! Men passa krukan, om den är vattenfylld, när jag hade så och det frös till så sprack krukan. Mycket ledsamt!
Karin
24 oktober, 2019 at 06:47Härligt! Jag är också sådan att jag kan bli glad för grenar och kottar 🙂 tror det är en liten gåva vi har. Kram