en blogg för att utmana

Visar alla inlägg taggade med kvinnliga äventyrare

ÄNTLIGEN TILLBAKA!

 

Äntligen tillbaka i världens mysigaste stuga! Efter 6,5 timme var jag på plats. Vintern börjar i Säter, kan jag meddela. Det var en tydlig snögräns strax före.

 

Allt för myskänslan

 

Efter tio minuter på plats såg det ut så här. Jag kastade in kyl- och frysvaror, tände en brasa och tog fram stativ och kamera. Allt för myskänslan. Allt för att dokumentera myskänslan så att jag dels kan titta tillbaka och dels inspirera andra att hitta på mysiga saker.

 

Efter middagen tog jag fram en fäll jag hade med mig. Satte mig på fällen med ett litet glas vin en stund.

 

Låter inte ensamheten stoppa mig

 

Hur klarade man sig utan stativ och fjärrutlösare förut?!?! 🙂 🙂

Jo, jag är här ensam. Jag tycker så synd om de som är ensamma och låter det hindra dem att göra saker. Alldeles för många som är rädda och låter det stoppa dem. Jag vet inte vad jag skulle vara rädd för, eller vad andra skulle vara rädda för. Men rädsla är ju inte alltid logisk och relevant. Det finns ju trots allt ett mellanläge. Man kan acceptera att man är rädd, men ändå göra saker. ”Åh fy fasen vad det här är läskigt, men jag gör det ändå”. Typ. Om jag hade varit rädd och låtit det stoppa mig, så hade jag ju inte suttit där i en mysig stuga framför brasan. Och jag hade förmodligen inte heller tagit några välbehövliga semesterdagar!

 

En mysig fjällstuga i Idrefjäll

En mysig fjällstuga i Idrefjäll

Nu när frukosten är uppäten ska jag ta mig en biltur till Idre city 🙂 Jag har tänkt försöka fota soluppgången vid sjön. Håller tummarna för hyfsat klart väder. Än så länge är det mörkt så jag ser inte.

Sen blir det nog en liten tur i närområdet. Och mera brashäng förstås.

Imorgon kanske jag hittar en vän bakom en gran… 🙂

Må bäst!

EN SKÖN VANDRINGSTUR I REGNET

Att en vandringstur är skön i regnet låter kanske helt galet i mångas öron. Men faktum är att jag tycker det. På riktigt.

 

Vi var ett gäng på en fyrbent och åtta tvåbenta som samlades för en tur på Ängsö. Vi gick ungefär 10 km varav 8 i regn. Som tur var hade det börjat regna redan hemma på morgonen så jag hade de vattentäta skalkläderna på mig.

 

Det var rätt lerigt, minst sagt, så till sist var det ingen idé att försöka undvika leran. Det var bara att traska rakt igenom 🙂

 

Vi gick förbi området, som jag tidigare visat, där bävrarna hade fällt massor med träd. Som ett plockepinn.

 

När vi gått ungefär 8 km, och det var dags för lunch, slutade det regna och solen sprack fram lite grann. Det grillades bacon, falukorv, grillkorv, hamburgare, halloumi, kolbulle o s v. Själv hade jag mitt lilla friluftskök med mig för att göra turmat. När jag är så där hungrig, som jag brukar bli, då har jag inget tålamod att vänta på nån eld. Då vill jag ha mat NU!

 

Några av oss stannade kvar en liiiten stund till för att leta rätt på en geocach innan det var dags att fara hem.

Avslutade dagen med att baka till kalas och baka hälsobröd. Sen var jag rätt mör i kroppen. Mör men nöjd!

Må bäst!

HÄRJARÖ NATURRESERVAT – EN VANDRINGSTUR I NOVEMBER

För bara nån vecka sedan var jag i Härjarö naturreservat för att ta en vandringstur för första gången. Trots att jag bott i Enköping i 25 år så har jag aldrig vandrat där tidigare. En vandringsvän tog mig dit. Och jag kan säga direkt att det är inte sista gången jag vandrar där!

 

Härjarö naturreservat

 

Omväxlande och magisk natur. Ett par badplatser och rastplatser finns. Och så vackert!

 

Äppelnäsgrund i Härjarö naturreservat

Äppelnäsgrund i Härjarö naturreservat

Vid Äppelnäsgrund finns en liten fin badplats. Vi passade på att nyttja torrtoan som finns där.

 

Det går att gå långa sträckor längs vattnet. Molnen hängde vid fotknölarna och skapade egentligen en dyster stämning, men det var ändå så fantastiskt vackert!

 

Fiskarna har kedjat fast sparkar för att använda vintertid. Men jag vet inte jag. Är de där så lämpliga att använda?! Inte så mycket Safety first-tänk där inte.

 

Vi pausade under ett träd några meter in från vattnet. Det duggade lite och blåste från sjön så det var skönare att söka lite skydd. Vi gjorde lunch och fikade. Och babblade förstås. Och bara var tysta också. Fint med vänner som det känns bekvämt att vara tyst med.

 

Härjarö naturreservat ligger i Enköpings kommuns södra del och är under Upplandsstiftelsens beskydd.

 

Så så vackert!

 

Vi knatade vidare och kom till ett vindskydd. Jag tror vi båda var ganska eniga om att det där inte är nåt inbjudande vindskydd. Det är nåt kusligt över just det.

Må bäst!

FRÖÅ GRUVA I ÅRE

Sista dagen på vår vistelse med Kvinnliga äventyrare i augusti besökte vi Fröå gruva i Åre. Och vilken vacker plats sen då!! Dit skulle jag absolut kunna tänka mig att återvända till.

 

Fröå gruva i Åre

Fröå gruva i Åre

Vi bjöds på ett lite vemodigt väder. På nått sätt passande på en sån plats med en massa fäbodar.

 

Fröå gruva – en fantastiskt vacker plats

 

Så vackert med ängsblommorna i förgrunden och fjällen i bakgrunden, inbäddade i moln.

Man började bryta kopparmalm där i mitten på 1700-talet och det pågick i omgångar till en bit in i 1900-talet. Idag driver en förening ett friluftsmuseum på platsen.

 

En maffig regnbåge höll oss sällskap en stund.

 

Innan dagens huvudaktivitet satte igång fick man ta en liten tur på en slinga runt området, eller bara hänga runt. Jag och några till valde det senare. Så cool miljö att fota i.

 

Ett tag senare skulle vi samlas vid en av fäbodarna för att laga mat och bara umgås.

 

Murikkan står beredd att användas. Och det vi lagade blev så galet gott. Så enkelt att laga även ute i naturen bara man har en lägereld. Länk om det sist i inlägget.

 

Japp, naturligtvis umgås man så här på bästa Kvinnliga Äventyrare-vis! Gilla Facebook-sidan för att få inspiration och möjlighet till events du också! Här hittar du den sidan.

Här kan man läsa om hur vi fick lära oss att laga äventyrsmat över öppen eld och här om en underbar äventyrsdag.

Ooops, det blev visst många länkar i detta inlägg. Vilken tur för er att det är frivilligt att klicka in på dem 🙂

Må bäst!

FULUFJÄLLET EN VACKER JUNIDAG

En vacker junidag under midsommarhelgen var jag i Fulufjällets Nationalpark, i norra dalarna. Jag hyrde en stuga i Idre och åkte på utflykt en dag till nationalparken. Som ambassadör för Kvinnliga äventyrare så vill man ju gärna inspirera lite och samtidigt få några härliga dagar.

 

Fulufjällets nationalpark

 

Jag hade hört mycket positivt om utflyktsmålet så jag var sugen att åka dit. Eller, mest hade jag nog hör talas om vattenfallet i parken. Från stugan i Idre är det ungefär en timmes bilresa till Fulufjället, på slingriga vägar. Jag bestämde mig från ena dagen till den andra att det nog var värt åka.

 

Det var lite oplanerat så tyvärr hann jag inte se så mycket som jag skulle vilja. Men det jag såg gav verkligen mersmak. Fantastiskt vacker park. Jag vill absolut tillbaka!

 

Mitt mål för dagen var att gå fram till Sveriges högsta vattenfall Njupeskär, som finns i nationalparken. Det får bli ett senare inlägg om det.

 

Efter att jag sett fallet så följde jag vandringsleden för att se vart den ledde. Jag träffade på några som undrade om jag var på väg till Trädet. Eeehh, vilket träd?! Jag fick veta att världens äldsta träd finns i parken. Självklart ville jag gå till Trädet.

 

Fulufjällets Nationalpark

Fulufjällets Nationalpark

Efter en stunds vandrande kom jag upp på berget och fick en fantastisk utsikt.


Hur det gick med fortsättningen på den turen, och om jag såg Trädet, får jag ta i inlägget om Njupeskär lite senare.

 

Dessa vackra bäckar!


Ett borttappat barn i skogen… 🙂

 

Det finns ett antal välordnade rastplatser.  Jag pausade lite vid en av dem, vid en fantastiskt vacker liten skogssjö. Pallade upp kameran på en bänk och fotade mig själv. En kvinna kom fram och erbjöd sin hjälp att fota mig. Faktum är att de bilderna jag tog på mig själv faktiskt blev mycket bättre. Hon var nog inte så van att fota, skulle man kunna säga. Men snällt var det.

Jag hade en jättehärlig dag. Och det bästa av allt är att jag inom en snar framtid troligen ska till de där krokarna igen! Om jag längtar?! Eeehhh, typ!!!

Vill du läsa mera om mina härliga dagar i norra Dalarna? Här finns hur jag sprang utomhus i pyjamas och skapade trauma och här om trenden att gå på hike en afton, här om när det var dags att åka hem efter en äventyrsvecka.

Må bäst!

HAMMARSKOGS FRILUFTSOMRÅDE I STORMVINDAR

Hammarskogs friluftsområde visade sig inte från sin bästa sida. Det var stormvindar då jag besökte området. Trots att det ligger strax utanför Uppsala så har jag inte varit där tidigare. Har jag för mig i alla fall.

 

 

 

Hammarskogs Herrgård

Hammarskogs Herrgård

Intill herrgården finns ett antal korta vandringsslingor, som är lätta att koppla ihop ifall man vill gå lite längre.

 

 

Hammarskogs friluftsområde

Jag har tänkt hela sommaren att jag ska åka dit och ta en tur. Nu blev det äntligen av. Jag lämnade ett strålande soligt Enköping och hade höga förväntningar på vädret. Vartefter jag närmade mig Uppsala så blev det mer och mer mulet.

 

Till en början var det bara småblåsigt. Har en väl bestämt sig för en tur så finns det inte mycket som kan stoppa en. Med bra kläder så är det inget bekymmer med varken lite eller mycket blåst.

 

Kändes inte jättelockande att ta ett dopp. Det är säkert betydligt härligare sommartid!

 

Jag knatade på och hamnade efter en stund vid Vreta Udd. En jättehärlig plats med två grillplatser. Jag slog mig ner vid den ena och fikade.

 

Lagom tills jag hade fikat klart så tog vindarna i rejält. Det blev typ stormvindar. Kändes det som i alla fall. Jag tog mig tillbaka till herrgården.

 

Hammarskogs herrgård

Herrgården ägs av Uppsala kommun. Herrgårdsbyggnaden blev klar 1655. I slutet av 1700-talet förstördes delar av övervåningen. Eftersom man inte hade råd att renovera våningen så rev man den och lyfte ner taket. Idag finns där en liten restaurang och café.

 

Jag kikade in lite och tog några snabba bilder. Eftersom jag hade så leriga kängor så ville jag inte gå runt så mycket.

Nöjd med turen, trots vädret, återvände jag hemåt. Jodå, det blir definitivt flera besök där.

Må bäst!

SNÖKLÄDDA FJÄLLTOPPAR OCH PEPPIGT UMGÄNGE

Jag lever fortfarande på den där helgen med snöklädda fjälltoppar, peppigt umgänge och hissnande vyer. Som ambassadör för Kvinnliga äventyrare så vill jag ju gärna skriva om det igen. En bildbomb på dagar och kvällar fyllda med…

 

Känslan av frihet uppe på Totthummeln

Känslan av frihet uppe på Totthummeln

Det har nu gått några veckor sedan de där härliga dagarna i Åre och jag längtar tillbaka hela tiden.

 

Längtar tillbaka till dagar som bestod av kabinbaneåkning upp på Åreskutan…

 

Dagar och kvällar som bestod av mingel och peppiga föreläsningar…

 

Dagar och kvällar som bestod av hissnande vyer och fascination över skärmflygare…

 

Dagar och kvällar med fantastiska naturupplevelser…

 

Åre Creperi & Logi

Åre Creperi & Logi

Dagar och kvällar med myshäng…

 

Dagar och kvällar med total avkoppling…

 

Att få tillfälle att gå in i sig själv, ensam eller tillsammans med andra. Dagar och kvällar att ta hand om sig själv…

 

Dagar och kvällar med mysiga vandringsturer och förtroliga samtal med fin bloggvän…

 

Dagar och kvällar med mycket fotograferande. Som här under en workshop i storytelling

 

Dagar och kvällar med mycket inspiration…

 

Hahaha, är man influencer så är man :-)

Hahaha, är man influencer så är man 🙂

Dagar och kvällar som genererade ett antal nya vänner både irl och på sociala medier…

 

Och det här!  Jag blir på riktigt tårögd fortfarande varje gång jag ser den här bilden. Känslan den där morgonen när jag drog isär gardinerna och möttes av det här!

Dagar och kvällar att inse vilket vackert land vi har…

 

Tack finaste Emmi, Morakniv och Angeliqa, Vandringsbloggen för en superhärlig och bra ordnad helg! Tack finaste Ulrica, Från tekopp till bergstopp för alla foton på mig och fin vänskap! Och tack alla andra för en fin helg!

Må bäst!

ATT NJUTA AV SITT EGET SÄLLSKAP

 

Jag tror att det är oerhört viktigt att kunna njuta av sitt eget sällskap. Det skapar en trygghet och en styrka i att man inte är beroende av någon annan för att må bra.

 

Jag vet de som blir jättestressade över tanken på att vara ensamma hemma om det så bara är en fredagkväll, typ. Eller får panik över tanken på att vara utan sin partner över en hel helg. Jisses! Fy vad jobbigt att vara så beroende av nån. Jag tror att det är bra att i det läget jobba på sin egen trygghet.

 

Det går ju liksom inte att vara helt säker på att det alltid finns nån annan där som ska fylla det där tomrummet. Man kan inte hänga upp sitt liv på nån annan.

 

Jag trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap. Jag tycker att det är helt okej att göra saker ensam. Även om det såklart är trevlig med sällskap. Jag har åkt på event ensam och jag tar ofta vandringsturer ensam. Det är ett sätt att grunda i sig själv. Att ta reda på vem man är.

 

Igår tog jag en 14 km lång vandringstur på Ångsö. Pausade flera gånger på klipphällar och vid picknickbord. Ingen musik, ingen pod, ingen tidning, ingen bok. Bara jag och mina tankar.  Eftersom jag gjort det så många gånger nu så tänker jag oftast inte på nåt alls. Jag bara är. Eller tänker på hur vackert och njutningsfullt det är.

 

Som här. Då jag åt lite italienskt plock och njöt av tillvaron.

 

Eller här då jag stannade upp för att konstatera att jag nog aldrig sett så mycket enbär förr!

 

Stannade till för att fota de här fina skogsfåren, ja de heter faktiskt så. De var jättefina. Lite  svårt att se på bilden hur fina de var.

 

Stannade titt som tätt för att njuta av utsikten. Här konstaterade jag att hösten tydligt är på väg!

Hur tänker ni kring det här med ensamhet?

Må bäst!

SKÅTTVÅNGSGRUVA – VANDRINGSSLINGA SÖRMLANDSLEDEN

 

Sedan jag fick tips om en vandringsslinga vid Sörmlandsleden med start vid Skåttvångs gruva har jag varit sugen att testa den. Det är alltid roligt att testa nya platser och det är bara en timme dit, hemifrån Enköping.

 

Ny bekantskap

För nån vecka sedan var det dags att prova den. På eventet med Kvinnliga Äventyrare i Åre träffade jag en jättemysig tjej. Eftersom vi båda är singlar och båda hade en semestervecka kvar bestämde vi att vi skulle ses för en tur.

 

En vandringsslinga vid Sörmlandsleden med start vid Skåttvångs gruva. Magiskt vackert!

En vandringsslinga vid Sörmlandsleden med start vid Skåttvångs gruva. Magiskt vackert!

Lite om slingan

Slingan är ungefär 10-11 km och går genom ett fantastiskt landskap. Leden var väl utmärkt och på flera ställen, fanns kartor över sträckningen. Mycket bra!

 

Magiskt vackert!

 

När vi gått lite drygt halva sträckan, till stora delar i regn, nådde vi en jättefin och stor rastplats med två vindskydd och tre eldstäder. Vi slog läger vid sjön och vi hade vädret på vår sida resten av dagen.

 

En 3-rätters i skogen

Under en workshop i Åre kring att laga äventyrsmat fick vi en utmaning. Utmaningen bestod i ”en dag utemat i månaden”.

Självklart antog vi utmaningen och tog tillfället i akt. Vi hade planerat för en lyxig 3-rätters  i skogen.

 

Till förrätt blev det Finncrisp, färskost med franska örter, rökt lax och gräslök.

 

Till varmrätt blev det pasta, kronärtskockor i olja, riven parmesanost, matlagningsgrädde och rostade pinjenötter.

 

Jordgubbsssalsa och varm smält Brie

Jordgubbsssalsa och varm smält Brie

Och till dessert blev det jordgubbssalsa och varm smält Brie.

 

Eftersom vi var så mätta efter varmrätten så pausade vi innan desserten. Vi testade att göra upp eld med tändstål under tiden. Det var en viss utmaning med fuktig ved och tidningspapper. När vi försökt en stund googlade vi fram en tutorial på youtube och insåg att man skulle hålla tändstålet mer lutande och dra med kniven med långsamma och bestämda drag. Och ser man på. Jag lyckades till sist. Mäkta stolt! 🙂

 

Jodå, vildsvinsspår även här!

 

Vi fick en fantastiskt fin och mysig dag tillsammans. Tänk att kunna tillbringa nio timmar med en främling bara så där. Och det dessutom bara känns avkopplande och trevligt. Älskar alla dessa möten med människor!

 

Skåttvångs gruva som besöksmål

Mitt ute i ingenstans, finns en verksamhet kring den gamla nedlagda gruvan. Det finns en restaurang, man kan njuta av livemusik ibland, man kan besöka gruvmuseet eller gå på en konstrunda. Älskar när de lyckas få till en verksamhet trots att det ligger avsides. Tyder på bra kvalitét! Vi besökte aldrig gruvområdet utan bara parkerade där. Jag kan verkligen rekommendera ett besök vid Skåttvångs gruva oavsett om man ska vandra eller ej.

Må bäst!

STORYTELLING – EN FOTOWORKSHOP

För ett par veckor sedan deltog jag i en fotoworkshop i storytelling i Åre. Det går såklart ut på att man i sitt fotograferande kan tänka ut en berättelse som man vill förmedla.

Min berättelse i detta inlägg är En paus under vandringsturen.

 

I det här tänket så ska man ha med fyra olika typer av bilder; vyer, miljöer, människor och detaljer. Det skapar en härlig känsla i bildserien och får den mer levande. Ovanstående bild går in under första kategorin vyer i min berättelse.

 

Fotograf Ulrica Hållén

Den här bilden går in under kategorin miljöer. Min tanke var att man ska få en känsla för vad som händer och i vilken miljö man befinner sig i.

 

Kategori Människor får den här bilden symbolisera. Man får komma lite närmare människan (mig) i berättelsen. Vem handlar det om, typ? Älskar känslan i den här bilden!

 

Bilden med en kåsa med vatten ur sjön och lite snacks går förstås in under rubriken Detaljer.

Så. Jag har vandrat en bit och tar en paus vid Åresjön, njuter av utsikt och lite energipåfyllning – En paus under vandringsturen

Fotona på mig är tagna av Ulrica efter idéer från mig.

Tack Louise för en inspirerande och rolig workshop!

Må bäst!

En blogg för att utmana mig själv och för att se det stora i det lilla.

Bloggar om friluftshäng, brashäng, resor och ett och annat träningspass. Livet i allmänhet och sånt som gör gott för själen i synnerhet. Min själ. Förhoppningsvis även din själ. Välkommen att hänga med på min resa!

Kategorier

Arkiv