Maken skulle vara lite Alfons först

Ännu en härlig vinterdag med sol är till ända. Vi planerade att gå ner till sjön med matsäck och njuta av solen och den gnistrande snön. Maken skulle vara lite Alfons först bara. Ni vet, ”ska bara”. Vi har retat oss på den snedmonterade fläkten i 4,5 år (sedan vi flyttade in i vårt nya hus). Idag var tydligen dagen D. Dagen då fläkten skulle rättas till. Han hängde som en ut-och-in-vänd banan över spisen och skruvade och petade och slet och drog och brände sig på lampan som råkat tändas och svor och torkade svett. Frustrerande att se skruvarna, men inte komma åt dem för att en grej sitter för och den grejen fick han inte loss. Han som annars alltid är positiv och glad uppbringade lite andra känslor idag, kan jag säga. Till sist lossnade det, han meckade till det som skulle meckas till. Sen skulle den tillbaka också. Jag och dottern försökte hjälpa till att hålla upp. Till sist tog jag dottern ut på en övningskörningstur. När vi kom tillbaka hade han fixat upp fläkten och den sitter numera rakt.

När vi väl kom ut var solen på väg ner. Jaja, det blev en skön promenad ut på isen i alla fall. Och jag gjorde en snöängel i den orörda snön. Och sen. Sen blev det varm choklad med marshmallows och sen glögg (ja, faktiskt) framför brasan.

Må bäst!