livet

Mycket värre än jag nånsin kunde föreställa mig

IMG_0687

Jaha, total tomhet. Nu har vi lämnat henne på Arlanda. Bland det jobbigaste jag gjort! Mycket värre än jag nånsin kunde föreställa mig. Jag som brukar vara stencool!

 

IMG_0830

Flighten var tre timmar försenad (förstås) och efter 11 timmars flygning är det tänkt att hon ska landa i Los Angeles. Efter bagageuthämtning, tull m m plus två timmars resväg upp till Santa Barbara räknar vi med att hon är på plats vid midnatt lokal tid. Ensam. Med två resväskor och handbagage. Och sen ta sig till lägenheten som hon ska dela med några andra (men hon blir först på plats). Vi har valt att köpa ”en egen chaufför” så att hon blir avsläppt utanför huset. Helt klart värt några hundralappar för extra trygghet.

Hon är på väg att uppfylla sin dröm som hon haft sedan barnsben. Och vi. Vi gläds med henne. Och gråter.

Må bäst!

You Might Also Like

17 Comments

  • Reply
    Suss
    6 augusti, 2014 at 09:36

    Så spännande för dottern men jobbigt för er föräldrar… Kram Suss

  • Reply
    IngelaMolly
    6 augusti, 2014 at 09:41

    Så klart det är jobbigt för er. Jag hade gråtit floder 😉 Har sett reklam för bloggeventet på vissa bloggar. Är det något ni vill att fler ska göra så är jag på även om jag inte driver någon ¨storblogg¨ 😉 Kram Ingela

    • Reply
      Lena
      6 augusti, 2014 at 09:53

      Ja, fy det är inte kul det här!

      Du får hemskt gärna hjälpa till att marknadsföra eventet med baner och/eller inlägg och länka till FB-sidan. Vore kanon! Det finns biljetter kvar. Ju flera deltagare desto mera till barncancerfonden.

      Kram

  • Reply
    helenas enkla vardag
    6 augusti, 2014 at 10:13

    Jaa gud jag minns när jag lämnade iväg min dotter ensam och sårbar på väg till Asien. En stor jätteklump i magen och jag höll nog andan i flera dagar medans tårarna satt innanför ögonlocken. Men så nyttigt det är för dom, våra barn.. Jag önskar jag själv gjort samma resa. Spännande att höra hur det går.
    Kram Helena

  • Reply
    JennyÅ
    6 augusti, 2014 at 11:23

    Åh! Kan bara tänka mig. Men slutar tänka fort, innan jag börjar grina!
    Stor kram!

  • Reply
    Den där Victoria
    6 augusti, 2014 at 11:35

    Ojojoj, jag förstår dig, men tänk vilken upplevelse för henne.

    Kram Victoria

  • Reply
    AktivaDagar
    6 augusti, 2014 at 11:46

    Så roligt och så jobbigt… På samma gång… Sköt om er!

  • Reply
    Channal
    7 augusti, 2014 at 07:38

    Här kan man snacka om en resa! Förstår din glädje för henne men även tomheten och oron! Santa Barbara… så läckert! Vilken upplevelse och erfarenhet! All lycka till din vackra dotter!

    Kramar Anna

  • Reply
    Maria
    7 augusti, 2014 at 10:11

    Oj, vad härligt för henne och bra med er support. Men jag förstår vad du menar att det är tomt och att mammahjärtat gråter.
    Gläds med henne och gråt lite till. 🙂
    Varm kram
    Maria

  • Reply
    Käthes Mode
    7 augusti, 2014 at 01:22

    Hon kommer att ha det kul och bra! Hur länge ska hon vara borta?

    • Reply
      Lena
      7 augusti, 2014 at 07:18

      Ja, det kommer att bli kanon! Hon siktar på fyra år, men tar en termin i taget. Och kommer hem på sommaren förstås.

      Välkommen hit, förresten, och välkommen tillbaka!

  • Reply
    Helén i Vilrummet
    7 augusti, 2014 at 01:36

    Men så spännande för henne! Vilket äventyr. Det kommer säkert gå galant och ni vänjer er snart vid det tomma huset.
    Kram Helén

  • Reply
    Lotta i USA
    8 augusti, 2014 at 04:17

    Förstår Lena!!!!!

    Maj gadd….det är som att gå i tusen bitar.
    MEN hon kommer ha det så bra. Och ni ses säkert snart. Vilket äventyr och jag tror hon kommer älska Kalifornien.

    KRAM

    • Reply
      Lena
      8 augusti, 2014 at 12:35

      Det kommer säkerligen gå utmärkt! Och hon kommer älska livet där!

  • Reply
    Anette
    8 augusti, 2014 at 04:19

    Klart det är superjobbigt, det kan jag förstå. Våra små kommer alltid att vara våra små. Hoppas det blir en spännande resa och att du repar dig;) Kram Anette

  • Reply
    Äntligen, ÄNTLIGEN, Ä.N.T.L.I.G.E.N! | Gott för själen
    16 december, 2014 at 08:04

    […] Äntligen, ÄNTLIGEN, Ä.N.T.L.I.G.E.N! När ni läser det här har vi förhoppningsvis landat i LA efter 17 timmars resa (mellanlandning i London), tagit hyrbilen och kört två timmar norrut till Santa Barbara, checkat in, och kramat dottern! För lite mer än fyra månader sen satte vi henne på planet. […]

  • Reply
    PLUGGA I USA - DOTTERN ÄR NU PÅ VÄG - Gott för själenGott för själen
    30 december, 2016 at 09:34

    […] Den här gången kändes det inte riktigt lika jobbigt att lämna som förra gången. Den här gången avgick flyget i tid, hon kommer fram på dagen och hon har sin roomie, som hon bodde med förut, på plats. Förra gången kändes det som att vi skickade henne till ett svart hål. […]

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.