Efter ett gympass på förmiddagen, och efterföljande lunch, gav jag mig iväg på en liten söndagsvandring. Denna gång utan rygga och utan kamera. Bara jag och luren.
En and låg och ruvade i vassen och verkade inte det minsta rädd. Jag smög försiktigt fram för att inte störa.
Det var ju visserligen mulet väder och några regnstänk kom, men det är ju som bekant vackert ändå. Bara man tillåter sig att se det vackra.
Då har den helgen också gått och en ny vecka ska kickas igång. Det kommer att bli en tuff vecka med åtta revisorer från Sverige och USA som ska granska tre olika saker. Jag ska verkligen göra allt för att inte tagga upp. Jag har bokat in mig på massage på onsdag kväll för lite mitt-i-veckan-avkoppling. Känns som ett smart drag.
Ha en bra start på veckan, vänner!
Må bäst!
4 Comments
Katarina
15 maj, 2017 at 05:51Alltså jag är så avis på att du har så nära till vatten sådär…
Bästa bästa promenadstråken ju… man fylls ju av både kraft och energi bara av att dumstirra på en sjö..eller en å…elelr ett.hav…eller en vattenpöl med för den delen…
Å katten var ju så söt så man kan dö!
Kraaaaaam Katarina
Lena
20 maj, 2017 at 08:05Ja, det är ju verkligen värdefullt med närheten till vatten. Jag har insett det på senare år faktiskt.
FREEDOMtravel
15 maj, 2017 at 07:38Fint att ha naturen nära! Jag går förbi massor av änder på väg till jobbet. Just nu finns en liten svart sort som bygger bon i vattnet, nära stranden. Jättefina! De vanliga gräsänderna promenerar på trottoarerna och flyttar sig inte ens för cyklar 😉
Lena
20 maj, 2017 at 08:06Förstår att du har massor av änder under ditt promenadstråk till jobbet. Lite läskigt när de inte är rädda, lätt att det blir olyckor!