Det händer ibland. Det händer ibland att jag längtar till fjällen så det känns i magen. Det händer rätt så ofta till och med.
Längtar till den här utsikten över skog och fjäll, ända in i Norge, från trädäcket.
Längtar till den här vackra gärdesgården som omgärdar tomten.
Längtar till vandringslederna genom skogen.
Längtar efter en lunch halvliggandes i lingonriset.
Längtar efter att fika i riset och njuta av tystnaden medan må-bra-hormonerna rusar runt i kroppen.
Längtar efter en champagne-och-snittar-pick-nick framför brasan i stugan.
Längtar efter att ta mig upp på fjället för att njuta av storslagna vyer så det slår i magen.
Längtar efter ett glas rosé där naturen gör sig påmind i både utsikt och i glas.
I will soon be back när längtan i magen blir för stark! Det är ett som är säkert!
Må bäst!
6 Comments
ulrica
8 maj, 2019 at 07:10Åhhhhhhhhhh, vilka bilder <3. Jag blir alldeles varm i hela kroppen, och dina texter till bilderna. Nu är jag ju precis som du och längtar till fjällen så det gör ont för det mesta :).. men även om jag inte hade varit det så hade jag fått den känslan direkt när jag läste det här!! WOW, vilket inlägg. Kram Ulrica
Lena
16 maj, 2019 at 08:58Oj, vad roligt att jag kunde påverka dig så! 🙂
Malin Lundskog
9 maj, 2019 at 10:07Uuuunderbara texter och bilder! Fattar precis! Precis innan jag läste ditt inlägg messade jag en kompis och skrev: Havet o bergen alltså. Bättre blir det inte i livet. Är sååå sugen på vandring!
(havet har jag omkring mig varje dag)
Tack för att du gör mig ännu säkrare på att min längtan är rätt 😉
KRAM!
Lena
16 maj, 2019 at 09:02Det är grymt härligt och livgivande att vandra! I fjällen blir det nåt extra!
Annika Andebark
9 maj, 2019 at 11:15Åh, vilken härlig text – och vilka bilder!!! Åker upp till Älvdalen på måndag – har inte tänkt på att det är fjällen där också – men känner igen mig i bilderna.
Lena
16 maj, 2019 at 09:02Det låter härligt! Älvdalen har jag aldrig varit i, vad jag kan minnas. Men jag har ju sett på dina bilder att jag skulle gilla det!