VÅGSKVALP, FÅGELKVITTER OCH EN SPRAKANDE ELD

Igår fick jag äntligen njuta av vågskvalp, fågelkvitter och en sprakande brasa igen! Det var evigheters evighet sedan sist. Det har varit så mycket under hela våren. Sonens lägenhetsrenovering och flytt, kalas och andra festligheter har fyllt vår tid. Roliga saker, förstås, men då har vandringsturerna fått stå tillbaka.

En tur genom skogen

Det var faktiskt så länge sen som i slutet på mars, som vi var på en lite längre tur. Här skriver jag om den turen, I skogen skapas magi.

Vi gav oss iväg till Härjarö naturreservat och knatade in i skogen. Lugnet slår till direkt. Vi var inte direkt ensamma. Massor med surrande kompisar hade vi med oss. A var klädd i långbyxor och skjorta genom skogen. Bara för att göra livet så surt som möjligt för de där smårackarna. Jag hade shorts. 🙂

När man kommer hit så vet man att det är nära.

Äntligen framme vid vågskvalp, fågelkvitter och en sprakande eld

Aaah, äntligen framme på ”vår” klippa!

Det är flera som tycker att det är njutbart.

A gjorde upp en brasa, medan jag plockade fram maten. Skar lite grönsaker till ljudet av ett svagt vågskvalp, fågelkvitter och en sprakande eld.

Vi grillade några kryddkorvar och la dem i tunnbröd tillsammans med grönsaker. Ungefär det som vi hade hemma. Det funkade alldeles utmärkt. Så gott att äta ute så där.

Det var strålande sol och nästan vindstilla. Så ljuvligt. Vi njöt i fulla drag!

När vi kände oss nöjda med timmarna på klippan var det dags att säga Hej då klippan, vi ses igen!

A klädde på sig till tänderna igen, när det var dags att bege sig in i skogen igen för att skutta in i bilen. Jag förstår honom. Myggorna är för jäkliga på honom!

Åååhh, vilken härlig dag det var ute på leden. En dag då jag återigen fick njuta av vågskvalp, fågelkvitter och en sprakande eld! En dag som sen fortsatte med en fantastiskt härlig kväll med grillat i kvällssolen.

Må bäst!