FJÄTFALLEN I DALARNA – TREVLIG BEKANTSKAP

Fjätfallen i norra Dalarna var en riktigt trevlig bekantskap. Vi bestämde redan där och då att vi vill återvända för att utforska mera. För att se själva fallen krävs ingen strapatsrik vandring utan bara en kort promenad från parkeringen. Vi tog dock även en tur vidare till ett fornminne och till Stenkojan. Våra grannar har stuga Fjätervålen och vi hade frågat dem om vandringstips. De tipsade om fallen och vi åkte dit en dag under midsommarledigheten. Häng med på en bildbomb!

Fornminne vid fjätfallen

Vid parkeringen intill fallet så kan man gå uppåt vänster för att se ett gränsröse. Här markerades dåvarande gränsen mellan Dalarna och Härjedalen.

På andra sidan forsen finns ett annat stenröse för att markera länsgränsen. Intill den finns ett par gamla byggnader.

Fjätfallen

Från parkeringen är det bara några meter ner till fallen. Det här lilla fallet ser man först. Det är som en liten pool som man säkerligen kan bada i ifall man vill.

Går man några meter till så kommer man till det här. Så otroligt vacker plats. Svårt att återge i bild.

Här framme finns en hängbro till höger i bild.

Och här är nedströms från hängbron.

Och japp, jodå, jag vågade gå över hängbron. Här har jag kommit över på andra sidan.

Jomen en gammal snöplog kan väl vara användbar?!

Härifrån kan man gå en slinga på 6 kilometer eller välja att gå till Stenkojan och tillbaka. Eftersom vi gjort lite annat på förmiddagen så var vi inte här förrän mitt på dagen så vi tyckte att gå till Stenkojan lät lagom.

Stenkojan

Här var en väldigt lättvandrad led.

Otroligt frodig grönska.

Vi hade marinerat oss i myggmedel innan vi knatade iväg. Det var nog tur det för det surrade på rätt bra runt öronen.

Efter ungefär en kilometer kom man fram till en skogsbilväg. Ingen skyltning eller märkning talade om åt vilket håll man skulle gå. Vi chansade på höger. Efter en bit kom en ledmärkning.

Efter ytterligare en liten bit kom vi fram till det vi förstod var den så kallade Stenkojan. Jahapp, vaddå stenkoja. Den är ju gjord av timmer!

När vi gick fram till den och gick runt så förstod vi varför den kallas som den gör. Man har alltså byggt kojan helt intill en stor sten.

Vi kikade in. Här kan man söka skydd och övernatta ifall man vill.

Vi gick runt på andra sidan och fick se ännu mera tydligt hur stenen är införlivad i huset.

Efter att ha suttit på en sten och ätit lunch så återvände vi till fallen genom den lummiga skogen.

Fjätfallen och Kryptjärn naturreservat

Det var förvånansvärt varmt i vattnet.

Fjätfallen och Kryptjärn tillhör ett naturreservat.

Fjätälven mynnar ut i fallen och på området finns även bäcken Krypan samt fäboden Kryptjärn. Några entusiaster har renoverat området och samlat in pengar till en ny hängbro. Man kan bli medlem i föreningen eller bara swisha ett bidrag ändå. Det gjorde jag, för att visa att jag uppskattade besöket.

Alldeles i närheten av parkeringen finns ett vindskydd med eldstad och ett utedass.

Det här var helt klart ett ställe som vi tyckte mycket om. Till den platsen kommer vi förmodligen att återvända. Vill gärna hitta fäboden och att gå hela slingan runt kanske.

Må bäst!