Det var verkligen en sen start med vårens arbete i trädgården. I lördags var det dags att kicka igång. Och vilken start! Men dagen slutade inte så bra…
Det har ju varit så vansinnigt kallt och dåligt väder plus att vi varit ute med husbilen så mycket så vi har helt enkelt inte röjt nåt sen i höstas. Jag bytte ut höstblommorna till några vårlökar inför påsken, men det är allt.
Jag började med att sopa och plocka undan grannarnas eklöv (morr!) De som ligger mellan stenarna som på bilden måste jag ju ta för hand, ett och ett. Jääääätte rolig sysselsättning. Verkligen. Men det blir ju fint efteråt iallafall.
Det är tur man har knäskydd i arbetsbyxorna när man ligger på alla fyra och plockar löv. 🙂
Jag gjorde som sagt i ordning en plantering till påsken här. Den röjde jag ur också i lördags. Så här ser den ut just nu. En liten stackars vårlökskruka är kvar. Hade tänkt ägna söndagförmiddagen åt att skaffa lite nya blommor och göra en mera säsongsanpassad plantering. Men ödet ville annorlunda…
När Andreas var färdig med det han höll på med på förmiddagen tog vi tag i att kapa ner en stor bit av tuijan vid uthuset. Jag räddade den från döden i samband med att vi byggde huset, men den var så vansinnigt hög. Och till sist så mäktar man inte med att ner den. Dessutom skuggar den vid spabadet och matbordet i vissa lägen. Nu tog vi äntligen tag i den. Andreas sågade ner stam för stam (det är ju några stammar i en sån där). Nu är den lika hög som uthusets nedre del. Det blev bättre än väntat faktiskt.
Och när vi röjde i trädgården var det dags att ta bort julgranen från stenterassen. Jamen då fyndade jag även den tillfälliga toppstjärnan där. Någon hade visst bråttom att kasta ut granen i julas 🙂
Det närmade sig kväll och middagsdags. Vi hjälptes åt att fixa en härlig grillmiddag. Jag hade dukat och maten hade precis kommit på bordet, kvällssolen föll in så fint på bordet och jag tänkte fota lite innan jag skulle sätta mig. Slog i tårna. Och eftersom det gör så vansinnigt ont att slå i tårna så blev det väl en reflex som gjorde att jag vred till foten med tyngdpunkten på just den foten samtidigt. Det knakade lite fint. Så nu hoppar jag på kryckor. Oklart om det är en stukning eller spricka. Morr! Jag har inte tid med sånt här tjafs! Allt går så långsamt och jag har tusen saker jag vill göra. Som vanligt. Men vårens arbete i trädgården är iallafall igång!
Må bäst!
No Comments