Att ta en promenad och fika i Torshälla är ju ett måste, om du frågar mig. Iallafall om man ändå är i detta lilla samhälle i Södermanland. Väldigt mysigt och trevligt. Särskilt om man har sån tur med vädret som vi hade.
Från husbilsställplatsen i Torshälla hamn, där vi stod, så var det bara kanske en knapp kilometer till centrum. Vi gick från ställplatsen längs ån in mot centrum. Det var full rulle i ån på smältvatten kan man säga.
Promenad i gamla Torshälla
Vackert gammalt hus på Brogatan. Ligger fint precis vid Eskilstunaån (som rinner genom samhället och ut i Mälaren.
Vi gick vidare upp i gamla delarna av Torshälla. Upp säger jag för att det är upp på berg här och där i stan. Man hade byggt på ett antal bergsknallar som man fick ta sig upp och nerför. Inte jättehöga berg så det var inte jobbigt, men det gav lite trevlig karaktär till samhället.
Vi gick vidare förbi Bergströmska gården. På 1700-talet och 1800-talet var detta en borgargård. Idag är det ett museum. Tyvärr är det inte öppet under vintersäsongen så vi kunde inte besöka gården. Vi ser fram emot att återvända sommartid.
Vi strosade vidare under klarblå himmel förbi Torshälla rådhus från 1833. Charmig, men ganska enkel byggnad, tycker jag.
Precis som Strängnäs domkyrka är Torshälla kyrka byggd under flera hundra år. De äldsta delarna av Torshälla kyrka är från 1100-talet. Det sista som kom på plats var tornspiran 1614. Kyrkan var då en av Sveriges högsta byggnader. Spiran förstördes sen i ett åsknedslag 1873 och ersattes av en lägre. Här kan du läsa om vårt besök i Strängnäs och dess historia.
Konst i Torshälla
Det fanns en hel del konst i stan. Här är Tors bockar av Torshällas stolthet konstnären Allan Ebeling. Det fanns även ett Ebeling-museum, men det besökte vi inte.
I Holmbergsparken finns ett antal skulpturer. Om jag är rätt underrättad heter denna skulptur Saxofonisten, ännu ett verk av Allan Ebeling.
Det här skulle man kunna kalla för konstig konst. Eller cool konst. Det finns i betraktarens öga. Hur som helst så heter verket Legacy av upphovsmannen Fredrik Norén.
Fika på konditori Amarant
Vi frågade oss fram efter förslag på var man skulle fika nånstans. Förslagen var Gröna Villan (som var stängt fram till 22/2) och konditori Amarant.
Kontoriet ser inte så mycket ut för världen exteriört. Inte heller interiören gjorde jag frivolter för. Men jisses så fin kvalitet det var på smörgåsar och bakverk. Jag tog en till synes oansenlig kalkon- och ostmacka. Att den smälte i munnen är kanske fel uttryck, men det är inte långt ifrån verkligheten. Sen fyllde jag på med en liten kaka med päronkräm och Andreas tog en bananbakelse. Mmm, vansinnigt gott. Superkvalitet. Inte minsta förvånad över utmärkelserna som fanns på väggen.
Lite fakta om Torshälla
Torshälla fick stadsrättigheter år 1317 av kung Birger Magnusson och var en betydande handels- och hantverkstad nära Mälarens strand. Tar man sig några kilometer söder ut hamnar man mitt i Eskilstuna centrum. Torshällas storhetstid var på 1600-talet då handel med tackjärn var hett i trakten. Med tiden körde Eskilstuna om i utveckling och sedan 1971 är Torshälla en tätort i Eskilstuna kommun.
Folkmängden var knappa 9500 år 2020 så det är inget stort samhälle. Och det finns inte mycket att aktivera sig med vintertid, om man skulle vilja det. Men trots det hade vi en väldigt trevlig helg med promenad och fika i Torshälla. Efter fikapausen hamnade vi på ett jättetrevligt utflyktsmål. Wäsby Magasin kan du läsa om här.
Besök mysiga och trevliga Torshälla vettja!
Må bäst!
No Comments