LA FONTAINE – PARKEN SOM BJÖD UPP TILL DANS

Det var strålande väder den där första augustidagen på egen hand i Montreal. La Fontaine var en park jag hade tänkt besöka nån dag under veckan. Eftersom vi haft några intensiva veckor, och helgen varit full med aktiviteter så bestämde jag att denna dag skulle bli perfekt att tillbringa i en park.

Eftersom jag ändå tänkt ta en löprunda på morgonen först så passade jag på att springa till parken för att se om det verkar vara ett ställe att hänga på. Fick ett lyckorus över både löpning, väder och miljö. Parken bjöd upp till dans skulle man kunna säga.

Tillbaka till parken med packad rygga för att tillbringa dagen där, slog jag mig ner i en grässlänt.

Till en början var det inte jättemycket folk.

Vartefter dagen gick så kom det fler och fler som antingen chillade i gräset som jag, löptränade, satt på en parkbänk eller promenerade. Denna 34 hektar stora park verkar vara populär. Och det förstår jag. Så vackert!

Parken fick inte sitt namn från den fontän som finns mitt i parken, som man skulle kunna tro. Den fick sitt namn 1901 som en hyllning till premiärminister Lafontaine. Han var Canadas första premiärminister efter man fick eget styre.

Det. Var. Så. Avkopplande!

Det var flera som trivdes i La Fontaine-parken. Det kryllade av ekorrar. Ganska orädda var de också. En av dem skuttade förbi mig på kanske bara en meters avstånd.

Hur söt!?

Har ni sett en vit ekorre nån gång? Det hade inte jag förrän jag såg den här på håll. Jag var tvungen att gå fram för att kolla om jag såg rätt.

Inte ens jag orkar hänga i solen hela dagen längre. Det var nog närmare 30 grader (A’s bil visade 29 när han körde ”hem” vid fem). Jag varvade mellan sol och skugga. Och varvade mellan att bara vara och att jobba med bloggen. Sämre blogghäng kan man ju ha!

Det var en mycket väl investerad dag som gjorde Gott för själen. La Fontaine – parken som bjöd upp till dans. Och jag tackade ja!

Må bäst!