En bra plats att anlägga ett järnbruk är där det finns tillgång till vattenkraft och skog för kolning. Det fanns det vid forsen Gysinge, en del av Dalälven. Vid den platsen, i Gästrikland, valde man att anlägga Gysinge bruk 1668.
Gysinge bruk – lite historia
Det var Peder Swensson Prinz som grundade verksamheten. Tanken var först att tillverka gevär och granater.
Vid den tiden fanns redan två kvarnar, vilket man kan se spår av fortfarande idag.
Prinz blev inte så långvarig på bruket. Redan i slutet av 1670-talet kom Anders Larsson Höök in i bilden. Under hans ledning kom man igång med vallonsmide. En metod för att framställa stångjärn. Efter hans död tog hans änka över driften av verksamheten och senare dottern Eva Höök. Eva var sen brukspatron under 40 år i början av 1700-talet.
Den första herrgården uppfördes i mitten på 1700-talet, men brann ner under 1800-talet. Detta är nuvarande herrgården som invigdes 1840. Under en tid bedrev PRO folkhögskola här. 1971 invigdes herrgården som världens första kursgård för pensionärer, ägd av pensionärer. Idag bedrivs hotellverksamhet här.
Där borta är det vackra orangeriet som uppfördes redan 1790. Bakom trädet, på taket, ser man en liten skymt av klocktornet som var det enda som klarade sig i den nedbrunna herrgården. I orangeriet är idag restaurangverksamhet.
Under 1700-talet och början av 1800-talet var det ett antal ägare av bruket. 1820 köpte Michael Benedicks det förfallna Gysinge bruk. Han kom att betyda mycket för området. Släkten Benedicks utvecklade verksamheten så pass att det ett tag var ett av landets ledande järnbruk. Man var först i världen med att framställa stål genom en elektrisk induktionsugn.
Under alla år har funnits smedjor av olika slag, sulfitfabrik, hytta, såg, snickarverkstad, laboratorium, brukshandel, skola, kallbadhus, värdshus och apotek. Helt enkelt som en egen liten värld, som det brukade vara vid bruk under den tiden.
Byggnader på Gysinge bruksområde
Och en oerhört massa byggnader uppfördes på området, som man kan se än idag. Det hade varit roligt att räkna alla när vi gick runt där, men jag kom på det efteråt. Men förmodligen hade jag ändå missat ett antal. 🙂
I en av byggnaderna finns idag Café Udden.
Härlig terass intill älven.
Intressanta kopplingar
Vi tycker såna här miljöer är väldigt intressanta. Och nu när vi besökt ett antal liknande ställen blir det extra roligt att knyta ihop platserna med varandra, viktiga personer, ägare och händelser i Sverige och övriga Europa.
Vill du hänga med? Man kan exempelvis läsa om då vi besökte Eskilstuna och lärde oss om när Reinhold Rademacher kom till Sverige på 1600-talet för att bedriva smidesverksamhet. Och om hur Johan Teofron Munktell framgångsrikt bedrev mekanisk verkstad för verktygsframställning för att underlätta för andra verkstäder. Kanske var brukspatron Benedicks och industrimannen Munktell affärspartners. Kanske gjorde även grevarna Hugo och Malcolm Hamilton (ägare av Huseby bruk utanför Växjö) business med Munktell. Kanske tog grevarna på Huseby och brukspatron Benedicks på Gysinge inspiration och tips av varandra. Eller var de rent av konkurrenter? Tankarna och fantasin skenar 🙂
Besöka Gysinge Bruk & Herrgård
Vi tyckte det var överraskande fint och trevligt att besöka Gysinge bruk. Mycket större än vi trodde. Första eftermiddagen (påskafton) tog vi en tur på gården i skön vårsol.
Dagen efter shoppade vi lite kläder på området, tog en fika på café Udden och tog en promenad bort till de gamla järnvägsbroarna. Lite sämre väder, men ändå rätt varmt och skönt. På hemvägen sen stannade vi till vid nationalparken och tog en kort vandringstur. Det finns alltså en hel del att göra. Vi kan absolut tänka oss att återvända och kanske försöka gå en guidad tur.
Må bäst!
No Comments